Det har varit måndag. Min mamma har fyllt år, och jag har spelat flöjtkonsert (utan att fucka upp hela stycket den här gången) och sett Ölen & Kaptenen framföra soundtracket till Pirates of the Caribbean med sin "underhållningsorkester". I publiken satt en hel massa människor som vi kände, vilket i och för sig var trevligt, men när Levart började shaka loss under mitt sista folkmusikstycke fick jag något svårt att hålla flöjten rätt i mun, kan man väl säga... :p
I dag så har jag skrivit ett biologiprov som jag inte pluggat någonting till alls, chillat hem från skolan för att jag kände mig dålig, spelat flöjt samt haft löpträning.
...Ändå känns det som att de värda stunderna inte är dem jag lyfter fram som mest. De allra mest värda stunderna är ju de i soffan med några bitar Toblerone och Sommar i P1, eller den oförklarliga glädjekicken på väg till flöjtlektionen, eller mintteet och rostamackorna efter träning, eller lässtunden med nosen på morgonen (jag: ELLE - nosen: Laura Trenters Fotoalbumet ^^). Livet är så fullt av lägga-på-hyllan-ögonblick att Gud borde öppna möbelaffär. Fast det kanske han redan har gjort, och i hemlighet genomför han nu sin ondskefulla plan genom att förse oss med miljontals underbara tillfällen att glömma bort, om vi inte köper en ny superhylla med extra hög kom-ihåg-faktor.
Vad jag egentligen skulle behöva är ett minnessåll, tror jag.
Och vad ni skulle behöva är ett spamfilter som besparar er skit som det här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar