Jag är åter från Koster. Det har varit fina dagar med långa promenader, mycket bad, solsken, cykelturer, god mat och mycket fotograferande. Jag har även plockat drivved och mängder med musslor.
En bättre utsikt, skulle jag säga. (Och ja, jag är fullkomligt värdelös på att få raka horisonter. Det måste vara något konstruktionsfel i mitt balanssinne. :c)
I bilen på vägen hem lyssnade vi på ett kasettband som för alltid kommer vara lite heligt för mig. Det påminner om nattliga bilresor till fjällen med snötäckta skogar som lyses upp av helljusen, och gula rapsfält som flyger förbi om sommaren på väg till farmor i Katrineholm.
På ena sidan är Marie Fredrikssons Den sjunde vågen, från 1985.
På andra sidan är Paul Simons Graceland, från 1986.
Det är så det ska va.
Och i går såg vi finalen i fotbolls-VM hemma hos nosen, eller i alla fall andra halvlek. Jag slog världen med häpnad genom att på samma dag äta fil till frukost, dricka öl, dricka Coca-cola och käka chips. :)
1 kommentar:
Kära Kropp och knopp. Jag är en kille på arton vårar. Min horisont är sned. Är det normalt?
Skicka en kommentar