Hjärtebekymmer

Ni som känner mig väl vet att jag ganska lätt blir stressad. Inte egentligen av att ha mycket att göra, utan framför allt när saker inte sker så fort och effektivt som jag önskar. Att flanera i lugn takt är otroligt jobbigt för mig, att äta långsamt i princip omöjligt. Just nu sitter jag med sjukt låg puls, och kan verkligen inte känna någon typ av inre frid! Och när jag blir mentalt stressad stör det mig ännu mer att kroppen inte lyder och ökar pulsen, utan envisas med att snitta 45 slag i minuten eller något annat omänskligt lågt. Dessutom tycker jag om när saker blir som jag förväntat mig. Att kunna planera och ha koll på vad som ska hända är (för att använda ett fint ord) essentiellt för mitt välbefinnande. Och jag menar, mycket kan man säga om mitt hjärta, men inte är det särskilt välplanerat och förutsägbart i alla fall. Det får mig att känna mig oerhört maktlös, och det i sig kan väl vara okej så länge den som har makten sköter sitt jobb. Men att vara fast under en chef som inte har en aning om vad han pysslar med, det känns inte helt tryggt...