Om översatt musik

Ibland kan jag lyssna på en låt i flera år utan att inse att den är en cover. Häromdagen när jag satt och lyssnade på Nick Drake hörde jag plötsligt en låt jag tyckte mig känna igen - nämligen Thåströms Men bara om min älskade väntar. Originalet heter Tomorrow is a long time :)

En annan cover jag har failat på är Håkan Hellströms Båda sidor nu - Both sides now av Joni Mitchell, och sedan har vi Winnerbäcks Du hade tid (som han är väldigt tydlig med är en översättning av You had time av Ani DiFranco).

Generellt sett tycker jag att översättningar suger. Typ dubbad film och sånt, det kan ju vara rent förskräckligt dåligt. Men som alltid finns det undantag! Utöver ovan nämnda exempel (akta ordvalet ;O) har vi Montt Mardiés översättningar på Halo och Umbrella (klick klick) som jag råkar älska ganska hårt (även om de ger mig sjuka flashbacks från kristi himmelsfärdshelg, ångest och regnig tågfärd)... Eller för den delen Jag ger dig min morgon (original) :3


Bw bw bw, nu blev det mycket musiksnack. Men men ^^
För övrigt har jag seglat i hamnen i kväll, det var nice. :D

Puff!