För övrigt har jag fått mitt munspel idag, det som mina föräldrar gav mig i studentpresent men som inte har kunnat levereras tidigare. Happypzl.
Min ursäkt att stanna uppe trots en hungrande mage och frysande tår, är Mio min Mio. Det är en fruktansvärt fin bok, har jag kommit på, overkligt sorglig och lycklig. Som sagor ska vara. Men den kändes mer som en novell om jag ska vara ärlig, och riddar Katos hjärta är redan utstucket och Döda skogen blomstrar igen.
Och jag ska gå och lägga mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar