29 november 2010

Konsten att vara snäll.

Så jag lovar ingenting
Jag säger hellre förlåt

Den frasen har jag gått runt med på huvudet hela kvällen. Jag tycker att den sätter ord så bra på det hittills oformulerade motto som jag mer eller mindre medvetet levt efter de senaste åren. Det kan kanske tyckas märkligt enär jag nyligen lämnade klev ut ur ett mer än ett år långt förhållande, men det har ändå alltid följt med mig där bredvid. Jag har inte lovat mycket. Jag vill alltid hålla dörrarna öppna, det var den allra främsta anledningen till att jag valde att läsa Natur på gymnasiet, och det är också det som ligger till grund för de hjärtan jag krossat längs mitt livs lummiga vårstig. Inte att jag älskat och slutat, utan att jag hållt känslomässigt avstånd. Försökt kompromissa och på något sätt både äta kakan och ha den kvar. Kunna ha allt jag vill samtidigt. Och det har inte alltid fungerat så bra. Inte någon gång egentligen, för att vara mer precis. Och det har väl i första hand berott på min föreställning om att kunna förvänta sig av människor att de ska tala absolut sanning, bara för att jag själv gjort det, även om det (vilket jag insett nu) verkligen inte fungerar så. Men det är egentligen en helt annan historia.

Citatet ovan kommer från Melissa Horns låt Jag vet vem jag är när jag är hos dig. Fast jag vet ju inte alls vem jag är, någon gång. Eller ja, egentligen kan jag väl identifiera den person jag tycker är allra mest jag. Det är bara det att den personen är så himla elak. Alldeles för ofta. Och det resulterar främst i sårade medmänniskor och ett enormt självhat, så jag har bestämt mig för att försöka ändra på det.

Den här veckan ska jag vara snäll. Inte sådär äckligt snäll som man var mot sin hemliga kompis i femman, egentligen bara inte elak. Det kommer göra skillnad nog för min del.

Bortsett från mitt kapitala misslyckande klockan 00:02 i natt (vilket i ärlighetens namn väl inte kan räknas, eller?) har måndagen börjat bra, tycker jag. Inledde morgonen med pepparkakor på jobbet, i rent demonstrativt syfte såklart för som sagt går det här egentligen inte ut på att jag ska bli snäll. "Så mycket pepparkakor har vi inte råd med", sa min säljledare Kalle, och det hade väl varit elakt om det bara inte varit så sant. Under dagen har jag sedan försökt vara trevlig mot folk, och hålla inne de där vassaste kommentarerna som inte gör någon lycklig.

Vi får se hur veckan artar sig. Wish me luck.

Inga kommentarer: