Äventyrlig sista april

I dag skapade jag och mamma oss ett litet vardagligt äventyr av typen som man behöver ibland. Vi gav oss på att cykla ut till våra vänners landställe, dit vi blivit bjudna att fira valborg, som ligger vid Dalarö. Det är fem mil härifrån.

Det tog lång tid, nästan tre timmar, och var ganska jobbigt för benen, särskilt för mig som har en vanlig 7-växlad cykel och ingen sportvariant som mamma. Bitvis var det dessutom rätt så läskigt, när det inte fanns någon cykelbana eller ens en vägren, och bilarna bakifrån körde om som galningar utan att se sig för... Det blev inte enklare för att man här och var byggde om utan att skylta ordentligt, så vid några tillfällen fick vi cykla genom villaområden eller på en enkelriktad väg - mot trafiken - för att komma rätt igen. Vid Länna prövade vi två olika vägar som ledde fel innan vi till slut hamnade på den rätta.

Som sagt, ett litet äventyr. Jag gillar det. Vi kom fram före pappa och lillebror som åkte bil, förstå vilken triumf (även om de självklart åkt hemifrån långt efter oss). Väl där blev det fika och god middag och prat och skratt och sång med trevligt folk som alltid. Någon majbrasa gjorde vi dock inte, vi bedömde det som för riskfyllt med den hårda blåsten. Gjorde mig detsamma faktiskt.

 

Två halvkassa bilder från eftermiddagen.