Alltså, Olof Grind. När ska den människan sluta förstöra mitt självförtroende och samtidigt fylla mig med mer inspiration än jag kan hantera?
Angående titeln knarkar jag Håkans cover på Visa vid vindens ängar just nu. Bäst är när han sjunger precis det i titeln en oktav upp, 1:30, det gör mig glad. :')
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar