Varning: Undertecknad har just genomlevt några av de värre 24 timmarna i sitt liv.
Dagen började med att jag fick springa i tron att jag skulle missa lidingötåget annars. Det gjorde jag inte i vilket fall. När tunnelbanan anlände Karlaplan fick alla passagerare det trevligt överraskande meddelandet att det var jättekrångel i tunnelbanan i Hornstull (alltså stört långt bort) och att det i princip stod ett tåg på varje station som inte kom någonvart. Någon koll på bussarna i stan kan jag direkt erkänna att jag inte har, därför fick jag leta lite innan jag hoppade på random buss med löftet om att den skulle stanna vid Odenplan. Yes, så långt var allt toppen bortsett från att klockan var alldeles för mycket för att jag skulle ha en rimlig chans att hinna i tid till det stundande mötet med projekthandledarna. Från Odenplan sprang jag sen som en galning till skolan och upp till lärarrummet på femte våningen och möttes där av två handledare som avslappnat talade om att mötet skulle hållas på våning två och att de eventuellt skulle komma att bli lite sena (vilket var väldigt troligt eftersom klockan redan då var 09:01). Så sen träffade jag Klara och Nina i 2:2 och fick vänta i en jävla kvart innan lärarna behagade dyka upp. Hur bra känns det på en skala när man har slitit hela morgonen för att komma i tid till mötet när lärarna bara chillar...? Under själva mötet gick det helt okej, vi ändrade vår thesis och lite sånt men de verkade inte helt missnöjda med oss i alla fall. Sen drog vi över 20 minuter vilket Ernest lugnt skyllde på oss: "You talk too much!" Med ett snett leende svarade jag honom bara "You come late." Och först skrattade han men sen blev han sjukt sur och jag lyckas inte riktigt förstå varför, men uppenbarligen hade jag varit "rude" och borde tänka lite mer på hur jag "express myself" eftersom de faktiskt haft en jättebra anledning att komma sent - vad minns jag inte.
(And there's nothing to do about it 'cause you're in charge.)
Efter lite halvdant arbete, lunch och en kass projekt-kick-off åkte jag hem, vilket tog mig en dryg timme eftersom jag fick vänta en halvtimme på lidingöbanan. Jag är DÖD och det här måste vara den värsta dagen i mitt liv. Dessutom ska jag på flöjtkonsert nu - otagg!
Pussel
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar