Efter kören i går blev jag jättestressad eftersom körledaren ville hålla kvar oss och träna (med all rätt med tanke på hur vi skämde ut oss + henne inför alla jarlaplanare som sjöng jättebra) vilket ledde till att jag blev nästan en halvtimme sen till bandyn. Väl där gick allt åt helvete eftersom jag inte var uppvärmd och allmänt otaggad. David gjorde ett ordentligt försök att göra något åt mig och lyckades väl delvis i alla fall. Det är ju så att man börjar undra var han gömmer sina vingar egentligen (jag har i alla fall aldrig sett dem).
Kom hem runt kvart i 9 och möttes av fisksoppan som familjen ätit av, med den enda tanken: Jag vill inte ha fisksoppa! Jag vill bara ha dig ♥ Pluggade givetvis ingenting, satt och lekte namnlekar i teckningsmappen hela kvällen i stället.
Det gör så ont att inte betyda något alls
För någon som betyder så mycket för en
Och det gör ont att vilja ge vad som helst
Men veta att det inte förändrar något
[Maktlös som aldrig förr]
Jag insåg ikväll att
Det betyder ingenting att vilja dö för något
Konsten ligger i att fortsätta leva för det
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar