Jag har tröttnat på vissa lärares sätt att missbruka sin maktställning och ställa högre krav på eleverna än de gör på sig själva.
Sa ni inte att det inte fanns några ursäkter för att missa det här mötet?
Sen när bryr ni er om våra ursäkter när vi kommer sent?
Varför ska vi visa er tio gånger så mycket respekt som ni visar oss?
Varför förväntar ni er att vi ska vara perfekta, när ni själva inte är mer än människor?
Varför gör ni oss rädda för våra egna lärare?
Och inte kan man prata med dem heller, eller ifrågasätta sättet de bemöter oss på, för de har sådan makt över oss - det må låta fegt, men de har vår framtid i sina händer och inte ens jag känner för att vara stark framför en lärare vars tankar genast vandrar till betygsdokumenten... I stället visar man bara dem att de har vunnit ännu en gång och jag hatar det! Av rena principskäl vill de utnyttja varje chans de har att utöva sin jävla makt och få känna sig så mycket bättre än ungdomarna, och trots att de inte har något som helst att förlora på det så vägrar de visa lite mänsklighet och hjälpa till. Det är inte längre konstigt att jag omedvetet skiljer på lärare och människor... Ledsen, jag har träffat många bra lärare och beskyller inte alla för att missbruka sin makt. Men vissa gör verkligen det och det är synd. Någonstans blev det visst fel...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar