Ord i massor.

Jag har skrivit en hel del genom åren. Dels drygt 1600 inlägg, dels allmänt konstiga odefinierade saker, slumpade ord, ofta i desperat inspirationbrist (varför de flesta texterna är rätt ångestfyllda och deppiga). Några gamla texter är till exempel inlägg från januari, augusti och september 2009 och maj 2008. (Om jag kunde använda kategorier skulle jag vara en lycklig själ nu) Hittade lite till gamla texter i datorn som jag kan publicera också, bara för att vara allmänt striplit. De här är skrivna inom det senaste året.




Det är sååå enkelt med dig, kom
Så slår vi sönder alla klockor.


Jag ska fylla din strupe med silkeslena häftstift
Nåla upp dig på anslagstavlan så jag får se dig varje dag
Jag ska kyssa dina läppar tills du blöder
Suga liv ur din hals så jag får känna det pulsera i mig



*



Du läser mig som en öppen bok
Av dom där Pixi-böckerna man läste när man var barn,
Du minns
(eller snarare som du läser för ditt barn…)

Och ändå förstår du mig inte
Precis som man aldrig riktigt förstår dom böckerna heller
Dom är liksom lite för simpla
Och har inget riktigt budskap,
Ingen riktig poäng.

Förresten är just den här boken som du läser
Datoröversatt från ett mystiskt språk som ingen talar.



*



Med bläck som pulserat i mina vener
skriver du drömmar på din vägg
Rör runt med fjäderns vassa spets
i såren som aldrig läker

Du fyller rummet med livets ord
fyra svarta väggar men taket är tomt
Du nådde aldrig upp
till plaststjärnorna


På tapeten läser jag dig inifrån
Och som jag blöder.



*


De här är lite äldre: två år eller fem.


Men alla längtar inte,
några lider i nervositetens nattsvarta epok
allting dör ut
& vilken ensamsjäl blir lycklig av det?


*

Hinner Aldrig Något Nytt
Alltid Samma Använda Nyfikenhet
Du Backar Och Rusar
Går Härifrån

*

De allra vitaste iskristaller dalar stilla
Tränger undan alla regniga tankar
Din aura har lämnat glädjens rus
Erövrande nonchalansen


Och en bit ur en text av totalt 15 strofer:


Heder åt den som gör livet lätt
Heder åt den som är nöjd med sig
Heder åt den som har sitt eget sätt
Och heder åt den som kan älska mig.


Jag vet inte vad det är för självdestruktiv del av mig som envisas med att blotta mig såhär. Men det gör jag.