***

Aldrig förut har det gjort så ont

Att se någon ledsen

Som det gör nu



Aldrig förut har jag känt sådan skuld

Över någons uppgivenhet

Som jag gör nu





Aldrig förut har jag sett någon försvinna så

Och i självbevarelsedrift eller kanske förakt

Undvika allt jag är



Men jag gjorde det ju inte för att såra dig

Egentligen ville jag bara rädda dig och

Även om du kanske inte förstår det nu

Så tror jag att du gör det, en annan gång

Och då är det förmodligen för sent och

Jag vägrar förlåta mig själv för det.







Och jag ser dig framför mig om nätterna

Ditt sorgsna ansikte

Försöka sig på ett leende

Din sargade själ

Försöka bli hel



Jag hatar den synen,

Hatar känslan av att

Allt är mitt fel



Så mycket hellre vill jag

Se dig i verkligheten

Få röra dig, höra dig,

Veta

Att du lever





Och det är nästan så att jag ångrar

Att jag sa som det var

Hade jag fortsatt spela med i ditt spel hade jag

Åtminstone fått lite till av dig

Fått känna att jag duger

Och att du tycker om mig

För det gjorde du ju?