Idag har jag lärt mig matte från nian och a-kursen, uti fall att jag glömt bort räta linjens ekvation. Högst givande lektion, som följdes av brevskrivande på engelskan (där jag, Paj & Klarhet uppmanade stackars Eliza från 1800-talet att inte sälja sig till samhällets normer utan stå upp för kvinnorna och gå och sno kungens alla underkjolar. Typ.)
Lunch. Naturkunskap (ESU-copycat med eco-houses etc). Vi borde låtsas missförstå uppgiften och göra ett ego-house, med speglar i stället för solceller osv. Strålande idé.
Kanske anar ni den vemodiga sarkasmen som präglar hela min personlighet idag, utan att jag vet varför. Kanske för att det är höst och grått och regnigt och jag har dubbelt så många läxor som jag gör, och tre gånger så mycket att göra som jag har tid med. Kanske. Jag lyckades åtminstone hitta något positivt med den här dagen (det är alltid bra med en sak varje dag): jag slutade tidigt. Redan kvart i ett.
Så det var hem tidigt längs en gråregnig Norrtullsgata
Hem till fysikläxan
Med tyngdkraft i benen
Som tynger ner mig
Och Gravitation i öronen
Som lättar upp mig
(=jämvikt)
Och det är väl så det ska vara
Som en Perfekt och Underbar dag
(eller inte)
Perfekt och Oförstörbar
...som jag o.O
Så hemma igen, borde plugga tyska, kemi och fysik men är inte speciellt peppad faktiskt. Men det får väl lösa sig...
Dagens låt blir den gayigaste och pinsammaste hittills, men jag står för att Piko spelade den för mig på tunnelbanan:
Puzzle of my heart av Westlife
- Den är ju åtminstone Jag in a nutshell (Nooh, help! I'm in a nutshell!)... Kanske kan man någon gång önska att få vara The Puzzle of someone's heart ♥
Pussii
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar