***************************************
27 oktober 2007
Tyst
Låt mig bara vara för mig själv och ifred
Jag vill inte höra vad ni har att komma med
Vill inte se allt det som ni påstår finns
Tänker aldrig erkänna det som jag egentligen minns
Låt mig bara tro att allt är bra, det som jag hört
Att allt är fint och stort och helt och ingenting förstört
Eftersom plankade dikter från snyggast.se är det som gjort världen till vad den är idag. Det är riktig kvalitetslitteratur, poesi som strömmar direkt från hjärtat, det måste helt enkelt spridas så att fler människor kan få ta del av djupet och meningen i texterna. Länge leve snyggast.se (uppfatta ironin där).
Bandy på Ekerö
Hallå.
Har spelat bandymatch på förmiddagen. Med en enda avbytare mot ett lag med mer än dubbelt så många spelare som vi var det onekligen bra av oss att spela 4-4, men vi kunde ha vunnit. Ett tag ledde vi med 4-1, och jag tar åt mig hela skulden för de sista målen där ^^ När David, som inte kunnat vara med, fick höra att vi hade spelat oavgjort sa han i alla fall att han var stolt över oss. Så det känns ju ganska bra :)
Sen har jag handlat och käkat lunch, nu ska nog mamma se klart på filmen från igår så jag joinar henne. Förhoppningsvis åker vi till fjällen imorgon, men det beror lite på hur människor mår. PUSSEL ♥
Har spelat bandymatch på förmiddagen. Med en enda avbytare mot ett lag med mer än dubbelt så många spelare som vi var det onekligen bra av oss att spela 4-4, men vi kunde ha vunnit. Ett tag ledde vi med 4-1, och jag tar åt mig hela skulden för de sista målen där ^^ När David, som inte kunnat vara med, fick höra att vi hade spelat oavgjort sa han i alla fall att han var stolt över oss. Så det känns ju ganska bra :)
Sen har jag handlat och käkat lunch, nu ska nog mamma se klart på filmen från igår så jag joinar henne. Förhoppningsvis åker vi till fjällen imorgon, men det beror lite på hur människor mår. PUSSEL ♥
26 oktober 2007
Gorillor, mjölkpaket, höstlov och Triumf
[Pappas genomnöjda jubelskrik ekar i hela huset. Väggarna vibrerar och glasen skakar av hans fötter storlek 48, som dundrande stampar mot golvet, och ingen lyckas undgå hans triumf. Han har just besegrat sin stöddige son i schack...]
Tjo!
Idag var det halloweenfirande i skolan, något som alla tog på mer eller mindre stort allvar. Själv var jag inte utklädd och det var inte särskilt många andra heller, men några utstyrslar gav oss i alla fall stor anledning att glädjas åt både det ena och det andra under dagen. Till de bäst utklädda hörde Adam med sin gorilladräkt, Christofer iförd tantkläder och viftande med en krycka, Sofia, Caroline och Olivia som var vrg-nördar med skjortor, slipsar, hängslen, glasögon och hela paketet - och så Denise, vars obehagliga utseende bäst passade in i en skräckfim. I övrigt fanns väl en hel del scream-masker och lite olika sminkningar, samt unge herr Larsson som haft den goda smaken att klä ut sig till mjölkpaket. Förresten var det han som vann det ärofyllda priset, nämligen en pimpning av skåpet.
Under första lektionen hade vi matte, och eftersom Pär var borta på kurs så hade vi en annan lärare iförd alien-mask. Det roliga var bara att Tim inte insåg att det inte var Pär, utan satt där och var helt övertygad om att vår kära mattelärare bara blivit lite förvirrad som plötsligt börjat tala om sig själv i tredje person. Själv är jag inte hundra på vem det var, men jag skulle satsa på att det var Ulf. Eller den andra, Mattias... Jag är som sagt inte säker själv, men jag missade i alla fall inte att det inte var vår ordinarie lärare ^^
Vi snackade skapelsemyter på svenskan, typ
Sen tog Gud ett rävben och därav skapade han kvinnan.
Ett rävben? Vad fick han det ifrån?
Inte vet jag, det sprang väl nån räv nånstans.
Men vad sa räven då?
På biologin gick vi igenom massa nya grejer i stället för att chilla lite sista lektionen innan lovet, jag fattar inte vad lärare tänker med! Vi kommer ju ändå ha glömt bort det om en vecka, liksom. Under lunchen korades vinnaren av utklädningstävlingen som jag ju redan nämnt, och den långa lunchrasten spenderades väl genom omkringvandrande på Norrtullsgatan och Odenplan i sällskap med en mycket stilig gorilla. Det stora, svarta, håriga djuret lyckades bland annat få gratis bananer på seven, gräla med några förbipasserande småbarn som tyckte att bananerna var äckliga, jaga Arman hela vägen från Odenplan till skolan samt förmodligen på vägen även knuffa ner en hel del oskyldiga tanter, eller åtminstonde få dem att skrämt hoppa in i närmaste portuppgång för att undslippa en makaber död.
På historian lyssnade vi bland annat på muslimsk musik, som jag och Linnea snurrade till, eftersom Steve uttryckligen sagt att det var vad man brukade göra i de muslimska danserna, samt på Christoffers fråga om vi var tillåtna att göra det, klart och tydligt svarat att det var helt okej. Så där glassade vi runt runt i klassrummet till de andra elevernas omåttliga förtjusning ^^
Sen har jag lånat lillebrors mobil ett tag - Hej, jag heter Malin och mitt liv består av Quadrapop. Runt 6 somnade jag en stund, vilket bevisar hur otroligt mycket jobbbigare vardagen har blivit bara under de senaste två månaderna, och sen käkade vi mys med familjen innan vi åt middag. Precis innan maten ringde Cicci, då blev jag glad :D
Sen har vi spelat ett jättegammalt Algaspel som heter Triumf, något som definitivt är ett av världens bättre skapelser. Det går ut på att skaffa sig så mycket pengar som möjligt, men det handlar mest om tur med tärningen som är ett snurrhjul. I inledningen stoppar man en gubbe i sin bil, och bara för att vara lite tvärtom - samt för att jag är betydligt mer blå än rosa - stoppade jag en manlig person i min bil med förklaringen att det är en blå tjej. Min extremhomofobiske bror fick såklart spel på det och det tog en bra stund innan vi ens kunde börja spelet på grund av hans upprördhet över detta. På rutorna där man landar när man väl har kommit igång, kan det stå saker som:
"Kon äter upp grannens orkidé - betala 4.000",
"Vilse i djungeln - betala 120.000",
"Farbror efterlämnar skunkfarm - betala 36.000",
"Betala 2.000 för bestick",
eller varför inte
"Gammal faster efterlämnar 400 katter - betala 40.000".
Givetvis vinner man även pengar ibland, till exempel genom att råka hitta lite olja i bergen, eller:
"Isberg rammar båt - sälj isbitar - hämta 20.000". Gissa om man håller på att skratta ihjäl sig medan man spelar det här spelet?! x'D Ett flertal gånger hördes pappa kalla sin son saker som "kapitalistsvin" och annat, då han råkade ha en något större förmögenhet än sin far. Eftersom jag var först i mål så fick jag välja ett av tärningsnumrena att "ha monopol på". Jag väljer tre och ska då få 40.000 varje gång någon slår tre, och vad händer? Precis efter det slår Pelle tre fyra gånger i rad, av tio nummer på snurran. Sannolikheten att det ska hända är ett på tio tusen, men visst sjutton är det han som lyckas med det ändå ^^ Så där satt jag och håvade in pengar som aldrig förr. Sen slutade hela matchen visserligen ändå med att Pelle vann på chans; satsade allt på samma nummer - tre såklart, tack vare mitt inflytande tidigare - och fick rätt. Men det bjuder jag på. Nu är jag i alla fall glad x) Alla som inte har spelat det här spelet borde verkligen överväga att göra det. Ni kommer inte ångra er...
Det är höstlov nu. Känns inte helt fel, måste jag medge... Imorgon får man väl i och för sig ingen sovmorgon eftersom det är bandymatch, på Ekerö (bara för enkelhets skull). Dessutom har vi inte fått några som helst uppgifter om var / när vi ska samlas, så jag har ingen aning om någonting. Har inte numret till någon spelare heller... jäklar, nu är jag stolt över mig själv.
Ha det fint allihopa - jag antar att ni inte sörjer en tiondel så mycket som jag att jag förmodligen ska åka bort ifrån möjligheten till fri internetuppkoppling och dagligt bloggande. Ska bara säga en sak till: Jag har gjort ett halsband av den där pusselbiten som jag hittade en fredag typ andra veckan i skolan. Nu vet ni ^^ PUSSEL ♥ ♥
Tjo!
Idag var det halloweenfirande i skolan, något som alla tog på mer eller mindre stort allvar. Själv var jag inte utklädd och det var inte särskilt många andra heller, men några utstyrslar gav oss i alla fall stor anledning att glädjas åt både det ena och det andra under dagen. Till de bäst utklädda hörde Adam med sin gorilladräkt, Christofer iförd tantkläder och viftande med en krycka, Sofia, Caroline och Olivia som var vrg-nördar med skjortor, slipsar, hängslen, glasögon och hela paketet - och så Denise, vars obehagliga utseende bäst passade in i en skräckfim. I övrigt fanns väl en hel del scream-masker och lite olika sminkningar, samt unge herr Larsson som haft den goda smaken att klä ut sig till mjölkpaket. Förresten var det han som vann det ärofyllda priset, nämligen en pimpning av skåpet.
Under första lektionen hade vi matte, och eftersom Pär var borta på kurs så hade vi en annan lärare iförd alien-mask. Det roliga var bara att Tim inte insåg att det inte var Pär, utan satt där och var helt övertygad om att vår kära mattelärare bara blivit lite förvirrad som plötsligt börjat tala om sig själv i tredje person. Själv är jag inte hundra på vem det var, men jag skulle satsa på att det var Ulf. Eller den andra, Mattias... Jag är som sagt inte säker själv, men jag missade i alla fall inte att det inte var vår ordinarie lärare ^^
Vi snackade skapelsemyter på svenskan, typ
Sen tog Gud ett rävben och därav skapade han kvinnan.
Ett rävben? Vad fick han det ifrån?
Inte vet jag, det sprang väl nån räv nånstans.
Men vad sa räven då?
På biologin gick vi igenom massa nya grejer i stället för att chilla lite sista lektionen innan lovet, jag fattar inte vad lärare tänker med! Vi kommer ju ändå ha glömt bort det om en vecka, liksom. Under lunchen korades vinnaren av utklädningstävlingen som jag ju redan nämnt, och den långa lunchrasten spenderades väl genom omkringvandrande på Norrtullsgatan och Odenplan i sällskap med en mycket stilig gorilla. Det stora, svarta, håriga djuret lyckades bland annat få gratis bananer på seven, gräla med några förbipasserande småbarn som tyckte att bananerna var äckliga, jaga Arman hela vägen från Odenplan till skolan samt förmodligen på vägen även knuffa ner en hel del oskyldiga tanter, eller åtminstonde få dem att skrämt hoppa in i närmaste portuppgång för att undslippa en makaber död.
På historian lyssnade vi bland annat på muslimsk musik, som jag och Linnea snurrade till, eftersom Steve uttryckligen sagt att det var vad man brukade göra i de muslimska danserna, samt på Christoffers fråga om vi var tillåtna att göra det, klart och tydligt svarat att det var helt okej. Så där glassade vi runt runt i klassrummet till de andra elevernas omåttliga förtjusning ^^
Sen har jag lånat lillebrors mobil ett tag - Hej, jag heter Malin och mitt liv består av Quadrapop. Runt 6 somnade jag en stund, vilket bevisar hur otroligt mycket jobbbigare vardagen har blivit bara under de senaste två månaderna, och sen käkade vi mys med familjen innan vi åt middag. Precis innan maten ringde Cicci, då blev jag glad :D
Sen har vi spelat ett jättegammalt Algaspel som heter Triumf, något som definitivt är ett av världens bättre skapelser. Det går ut på att skaffa sig så mycket pengar som möjligt, men det handlar mest om tur med tärningen som är ett snurrhjul. I inledningen stoppar man en gubbe i sin bil, och bara för att vara lite tvärtom - samt för att jag är betydligt mer blå än rosa - stoppade jag en manlig person i min bil med förklaringen att det är en blå tjej. Min extremhomofobiske bror fick såklart spel på det och det tog en bra stund innan vi ens kunde börja spelet på grund av hans upprördhet över detta. På rutorna där man landar när man väl har kommit igång, kan det stå saker som:
"Kon äter upp grannens orkidé - betala 4.000",
"Vilse i djungeln - betala 120.000",
"Farbror efterlämnar skunkfarm - betala 36.000",
"Betala 2.000 för bestick",
eller varför inte
"Gammal faster efterlämnar 400 katter - betala 40.000".
Givetvis vinner man även pengar ibland, till exempel genom att råka hitta lite olja i bergen, eller:
"Isberg rammar båt - sälj isbitar - hämta 20.000". Gissa om man håller på att skratta ihjäl sig medan man spelar det här spelet?! x'D Ett flertal gånger hördes pappa kalla sin son saker som "kapitalistsvin" och annat, då han råkade ha en något större förmögenhet än sin far. Eftersom jag var först i mål så fick jag välja ett av tärningsnumrena att "ha monopol på". Jag väljer tre och ska då få 40.000 varje gång någon slår tre, och vad händer? Precis efter det slår Pelle tre fyra gånger i rad, av tio nummer på snurran. Sannolikheten att det ska hända är ett på tio tusen, men visst sjutton är det han som lyckas med det ändå ^^ Så där satt jag och håvade in pengar som aldrig förr. Sen slutade hela matchen visserligen ändå med att Pelle vann på chans; satsade allt på samma nummer - tre såklart, tack vare mitt inflytande tidigare - och fick rätt. Men det bjuder jag på. Nu är jag i alla fall glad x) Alla som inte har spelat det här spelet borde verkligen överväga att göra det. Ni kommer inte ångra er...
Det är höstlov nu. Känns inte helt fel, måste jag medge... Imorgon får man väl i och för sig ingen sovmorgon eftersom det är bandymatch, på Ekerö (bara för enkelhets skull). Dessutom har vi inte fått några som helst uppgifter om var / när vi ska samlas, så jag har ingen aning om någonting. Har inte numret till någon spelare heller... jäklar, nu är jag stolt över mig själv.
Ha det fint allihopa - jag antar att ni inte sörjer en tiondel så mycket som jag att jag förmodligen ska åka bort ifrån möjligheten till fri internetuppkoppling och dagligt bloggande. Ska bara säga en sak till: Jag har gjort ett halsband av den där pusselbiten som jag hittade en fredag typ andra veckan i skolan. Nu vet ni ^^ PUSSEL ♥ ♥
25 oktober 2007
♥ ♥ ♥
Jag har otrolig damp på min blogg, som tror att jag skriver taggar när jag vill göra hjärtan och därför inte bara sätter ut en avslutningstagg utan även raderar hela stycken ur inläggen, något som blir väldigt störande efter ett tag... Så jag har en ny teori. Jag koppar ett sånt där snyggt facebook-hjärta (hej jag har ett liv) och sätter efter bloggtiteln Pusslaren, så att jag kan kopiera därifrån när jag vill... Det kanske inte är så dumt ändå! Definitivt värt ett försök. PUSS! ♥
Dimma, doggybags, städning, bandy & golf
I morse var det dimma ute. Från lidingöbanan kunde man inte se landet på andra sidan vattnet, det var läskigt. I Ropsten mötte jag en yngre kvinna som kom bärande på en väska med en hund i - och väskan såg verkligen ut att vara designad för sådana ändamål också. Tala om doggybag (som annars brukar innebära en liten låda med restmat från restauranger som man tar med hem till hunden - typiskt USA)...
Vi hade kemilabb och jag och Klara, som var de enda som bara var två, lyckades vara först med att lista ut hur vi skulle göra, bäst på att genomföra det och snabbast med uträkningarna. Vadå äg?! Eller, som vi sa, så var det typ undantaget som bekräftar regeln... att vi egentligen suger på kemilabbar.
Under rasten fick jag ett SMS som fick mig att skrika av glädje, där det stod: "Hej! Marie är inte i skolan idag så liv och studier kl 12.05 och 13.05 är inställda./Lena" - gissa om jag blev lycklig.
Efter tyskan då vi kollade klart på filmen hade jag alltså slutat för dagen och klockan var 20 över 11. Eric sprang ifatt mig i trapphuset och räddade min dag, det var roligt. Jag har haft nån typ av Eric-abstinens hela veckan xD <3
Vi käkade lunch, drog runt i skolan och gjorde ingenting ett tag, eftersom jag hade stämt träff med mormor kunde jag inte åka tidigare. Jag fortsatte förgäves mitt letande efter miniräknaren, samt röjde upp i skåpet. Sen åkte jag till Västertorp där jag efter en stunds väntande mötte mormor, eftersom jag ska börja städa hos min gammelfarmor varannan vecka. Vi kollade igenom var grejerna står, städade, tvättade och fikade och var allmänt sociala.
Sen drog jag direkt till träningen i gärdeshallen. Där var fyra andra tjejer + David, så det blev en ganska lame träning med lite skottövningar och match. Några killar utan något liv hade inget bättre för sig än att banka utav bara helvete på rutorna till salen, skrikandes åt oss att släppa in dem vilket vi vägrade. Det slutade med att de försökte slå in fönstret och hotade med att hoppa in genom det (vilket skulle kunna sluta intressant med tanke på att det är flera meter mellan marknivån och golvet i hallen), gjorde sönder någon typ av strömdosa som hängde där samt kastade in försvarliga mängder torra löv genom fönstret. Då har man verkligen inget liv... Lars var inte helt nöjd med dem efter det.
Jag segade hem, träffade Donk som skulle på möte i lokalen på lidingöbanan och kom hem och käkade middag. Borde städa såklart, men jag orkar inte så jag sitter här i stället. Jäklar vad mycket klockan är också, kommer inte hinna plugga alls :( Det har satts upp nya delicato-reklamer på stan, det är jag lycklig över. Alla de är så grymt bra! ^^ typ "kan innehålla spår av vitaminer och mineraler" - där är ju någon som har tänkt! Och det tycker jag om.
Min pappa, som inte är någon genomgedigen golfare som spelar sådär jätteofta men som ändå har visst intresse för snobbsporten och även viss talang, har i många år envisats med att hålla mig kvar i Lidingö golfklubb i ett desperat försök att få mig att inse tjusningen i att stå och vifta med pinnar och slå iväg bollar som knappt syns (och dessutom inte göra det i syfte att träffa personen man för tillfället är arg på heller) - något som han ännu inte lyckats med. Ibland tror jag till och med att han har ljugit ihop hur många 9-håls- och 18-hålsrundor jag har gått under året, bara för att få mig att behålla bra status i klubben... Nu tror jag i alla fall att han äntligen har lagt av. Jag uttryckte med all önskvärd tydlighet häromkvällen hur otroligt bra jag klarade mig utan att spela golf, och han verkade faktiskt nästan ta in det. Puh. Jag kan inte spela golf. Haha, om pappa vill ha övergolfiga barn kan han väl gå och skaffa några med typ Annika Sörenstam, eller kanske min farbror för han spelar massa golf. Eller nej, då blir det inavel... då kanske barnen får tre armar och ett ben, vilket förmodligen skulle vara en sorglig, om än ganska komisk, syn... Och de skulle förmodligen få tävla i någon slags handikappsklass.
PUSSEL
Vi hade kemilabb och jag och Klara, som var de enda som bara var två, lyckades vara först med att lista ut hur vi skulle göra, bäst på att genomföra det och snabbast med uträkningarna. Vadå äg?! Eller, som vi sa, så var det typ undantaget som bekräftar regeln... att vi egentligen suger på kemilabbar.
Under rasten fick jag ett SMS som fick mig att skrika av glädje, där det stod: "Hej! Marie är inte i skolan idag så liv och studier kl 12.05 och 13.05 är inställda./Lena" - gissa om jag blev lycklig.
Efter tyskan då vi kollade klart på filmen hade jag alltså slutat för dagen och klockan var 20 över 11. Eric sprang ifatt mig i trapphuset och räddade min dag, det var roligt. Jag har haft nån typ av Eric-abstinens hela veckan xD <3
Vi käkade lunch, drog runt i skolan och gjorde ingenting ett tag, eftersom jag hade stämt träff med mormor kunde jag inte åka tidigare. Jag fortsatte förgäves mitt letande efter miniräknaren, samt röjde upp i skåpet. Sen åkte jag till Västertorp där jag efter en stunds väntande mötte mormor, eftersom jag ska börja städa hos min gammelfarmor varannan vecka. Vi kollade igenom var grejerna står, städade, tvättade och fikade och var allmänt sociala.
Sen drog jag direkt till träningen i gärdeshallen. Där var fyra andra tjejer + David, så det blev en ganska lame träning med lite skottövningar och match. Några killar utan något liv hade inget bättre för sig än att banka utav bara helvete på rutorna till salen, skrikandes åt oss att släppa in dem vilket vi vägrade. Det slutade med att de försökte slå in fönstret och hotade med att hoppa in genom det (vilket skulle kunna sluta intressant med tanke på att det är flera meter mellan marknivån och golvet i hallen), gjorde sönder någon typ av strömdosa som hängde där samt kastade in försvarliga mängder torra löv genom fönstret. Då har man verkligen inget liv... Lars var inte helt nöjd med dem efter det.
Jag segade hem, träffade Donk som skulle på möte i lokalen på lidingöbanan och kom hem och käkade middag. Borde städa såklart, men jag orkar inte så jag sitter här i stället. Jäklar vad mycket klockan är också, kommer inte hinna plugga alls :( Det har satts upp nya delicato-reklamer på stan, det är jag lycklig över. Alla de är så grymt bra! ^^ typ "kan innehålla spår av vitaminer och mineraler" - där är ju någon som har tänkt! Och det tycker jag om.
Min pappa, som inte är någon genomgedigen golfare som spelar sådär jätteofta men som ändå har visst intresse för snobbsporten och även viss talang, har i många år envisats med att hålla mig kvar i Lidingö golfklubb i ett desperat försök att få mig att inse tjusningen i att stå och vifta med pinnar och slå iväg bollar som knappt syns (och dessutom inte göra det i syfte att träffa personen man för tillfället är arg på heller) - något som han ännu inte lyckats med. Ibland tror jag till och med att han har ljugit ihop hur många 9-håls- och 18-hålsrundor jag har gått under året, bara för att få mig att behålla bra status i klubben... Nu tror jag i alla fall att han äntligen har lagt av. Jag uttryckte med all önskvärd tydlighet häromkvällen hur otroligt bra jag klarade mig utan att spela golf, och han verkade faktiskt nästan ta in det. Puh. Jag kan inte spela golf. Haha, om pappa vill ha övergolfiga barn kan han väl gå och skaffa några med typ Annika Sörenstam, eller kanske min farbror för han spelar massa golf. Eller nej, då blir det inavel... då kanske barnen får tre armar och ett ben, vilket förmodligen skulle vara en sorglig, om än ganska komisk, syn... Och de skulle förmodligen få tävla i någon slags handikappsklass.
PUSSEL
24 oktober 2007
Kent <3
[För att jag sitter och knarkar Kent i brist på bättre tidsfördriv - "att dö för" - och insåg att den här låten är fin. Cowboys heter den.]
..
..
Jag drömde om
en barndomsvän igår
som telenäten drömmer
om svalorna i vår
Jag vaknade av bruset
från maskiner i djup sömn
Jag vaknade så lycklig
över att äntligen ha drömt
..
Hon vinkar genom ett fönster
Hennes mun är som ett sår
så går hjärtat mitt sönder
Det har varit ett ensamt år
Jag ska aldrig ignorera dig igen
Jag ska aldrig nånsin glömma hur det känns
Mina nyårslöften
..
Jag filmar nu
Stora känslor stora ord
men allt av vikt Jag säger
har Jag stulit ur en bok
Jag läste nåt om kyssar
nånting som alla vet
men som dom aldrig lyckas fånga
i filmerna man ser
..
Hon vinkar genom ett fönster
Hennes mun är som ett sår
så går hjärtat mitt sönder
Det har varit ett ensamt år
Jag ska aldrig ignorera dig igen
Jag ska aldrig ignorera kärleken
Mina nyårslöften
..
..
..
..
..
Jag drömde om
en barndomsvän igår
som telenäten drömmer
om svalorna i vår
Jag vaknade av bruset
från maskiner i djup sömn
Jag vaknade så lycklig
över att äntligen ha drömt
..
Hon vinkar genom ett fönster
Hennes mun är som ett sår
så går hjärtat mitt sönder
Det har varit ett ensamt år
Jag ska aldrig ignorera dig igen
Jag ska aldrig nånsin glömma hur det känns
Mina nyårslöften
..
Jag filmar nu
Stora känslor stora ord
men allt av vikt Jag säger
har Jag stulit ur en bok
Jag läste nåt om kyssar
nånting som alla vet
men som dom aldrig lyckas fånga
i filmerna man ser
..
Hon vinkar genom ett fönster
Hennes mun är som ett sår
så går hjärtat mitt sönder
Det har varit ett ensamt år
Jag ska aldrig ignorera dig igen
Jag ska aldrig ignorera kärleken
Mina nyårslöften
..
..
..
Här har ingenting hänt sen sist, här går dagarna och här går åren
En man på lidingöbanan idag delade givmilt med sig av sina inre funderingar till både kollegorna mittemot och resten av vagnen. Han berättade om vad han själv kallade sina "ytterst hemsnickrade teorier om varför åren känns kortare när man blir äldre", och jag känner för att berätta vad han sa eftersom det var ganska smart. Han tänkte att tid är något vi alla relaterar till på olika sätt. Att när man är fem år så är ett år ganska mycket, närmare bestämt en hel femtedel av ens liv. Men när man är trettio år, ja då är ett enda av de åren en ganska futtig period. Så åren förblir ju lika långa, men blir procentuellt sett kortare ju äldre man blir... Det tyckte jag om.
Det gäller att hitta saker...
...Som får en att vilja fortsätta.
Punkt nummer ett: Jag kan inte dö innan jag har varit på Winnerbäck-konserten.
Punkt nummer två: Öhh... något ska jag nog komma på. Jag har fram till den 21a november på mig, tror jag.
Ge folk fler anledningar att leva! Det faktum att jag misslyckas så grovt ska inte få hindra någon från att vara sådär älskvärd och härlig som en annan bara drömmer om att bli. Jag vet att ni kan.
Punkt nummer ett: Jag kan inte dö innan jag har varit på Winnerbäck-konserten.
Punkt nummer två: Öhh... något ska jag nog komma på. Jag har fram till den 21a november på mig, tror jag.
Ge folk fler anledningar att leva! Det faktum att jag misslyckas så grovt ska inte få hindra någon från att vara sådär älskvärd och härlig som en annan bara drömmer om att bli. Jag vet att ni kan.
(Jag och inläggsrubriker går inte ihop)
Den här dagen har för omväxlings skull spenderats mycket väl i förhållande till den senaste veckan; jag känner mig duktigare än jag har gjort på länge. I morse mötte jag katten Sune på väg till tåget, det var trevligt för han är så söt, och sen så var jag flera minuter tidig till lidingöbanan för ovanlighets skull. Hela klassen har fått många nya insikter om både Islam och andra ämnen under historialektionen. Till exempel sa Stephen något som senare kom att hamna i citatlådan under vilda skratt från min och Linneas sida:
"By the time, he becomes a man... or woman."
Bäst. På svenskan ritade jag och vi diskuterade hjältar, sen käkade vi lunch bestående av kött och potatis som faktiskt var helt okej. På engelskan visade Ernest upp ett betydligt gladare humör idag än under den föregående lektionen, och förutom att lära oss massa trevliga fakta om clownfiskar så diskuterade vi slutet på Educating Rita, som vi just insett att vi ska skriva en uppsats om direkt efter höstlovet. Filmstunden i 3:3 på onsdagarna, som vi så gärna skulle vilja kalla tradition trots att det vad jag vet bara visats två filmer hittills, uteblev idag på grund av elaka elever som i hemlighet höll lektion där inne. Jag lekte med register på datakunskapen och låg i halvkoma på matten samtidigt som jag 1) försökte ta in vad den gälla rösten försökte lära mig och 2) satt och var näst intill självmordsbenägen på grund av att miniräknaren ännu inte behagat komma fram. Kör följde på det, och trots att klockan är så mycket och man börjar bli väldigt trött under den timmen så blir det alltid rätt så kul ändå. Särskilt när man har Jespers mystiska kommentarer, uttalade på konstig dialekt med okänt ursprung, mumlande på sin vänstra sida hela tiden...
Med stor risk för att bli föraktad för att ha påfallande likheter med omslaget till den tredje Harry Potterboken, vågade sig månen ikväll på att uppta lite extra yta av vårt synfält... Den var sådär trevligt rund och stor och vit som den egentligen bara är på film eller utomlands. Jag mötte två små barn på Trastvägen som åkte kickboard. De verkade synnerligen ovetande om den huvudbodnad gjord av frigolit och plast som vi brukar kalla cykelhjälm... Jag blir så irriterad på att folk inte bara kan acceptera läget och ha den på sig. Och rädda livet på sig själva på kuppen.
Nu har jag ätit middag samt kommit till den slutsatsen att jag borde studera då jag har en hel del läxor som verkligen vill bli gjorda innan lovet. Vi får se hur det blir med det...
Puss. <3
PS. Någon som har hört talas om en "Grundkurs för nybörjare, steg ett: Hur man blir älskad" eller något i den stilen? Hör gärna av er om så är fallet. DS.
"By the time, he becomes a man... or woman."
Bäst. På svenskan ritade jag och vi diskuterade hjältar, sen käkade vi lunch bestående av kött och potatis som faktiskt var helt okej. På engelskan visade Ernest upp ett betydligt gladare humör idag än under den föregående lektionen, och förutom att lära oss massa trevliga fakta om clownfiskar så diskuterade vi slutet på Educating Rita, som vi just insett att vi ska skriva en uppsats om direkt efter höstlovet. Filmstunden i 3:3 på onsdagarna, som vi så gärna skulle vilja kalla tradition trots att det vad jag vet bara visats två filmer hittills, uteblev idag på grund av elaka elever som i hemlighet höll lektion där inne. Jag lekte med register på datakunskapen och låg i halvkoma på matten samtidigt som jag 1) försökte ta in vad den gälla rösten försökte lära mig och 2) satt och var näst intill självmordsbenägen på grund av att miniräknaren ännu inte behagat komma fram. Kör följde på det, och trots att klockan är så mycket och man börjar bli väldigt trött under den timmen så blir det alltid rätt så kul ändå. Särskilt när man har Jespers mystiska kommentarer, uttalade på konstig dialekt med okänt ursprung, mumlande på sin vänstra sida hela tiden...
Med stor risk för att bli föraktad för att ha påfallande likheter med omslaget till den tredje Harry Potterboken, vågade sig månen ikväll på att uppta lite extra yta av vårt synfält... Den var sådär trevligt rund och stor och vit som den egentligen bara är på film eller utomlands. Jag mötte två små barn på Trastvägen som åkte kickboard. De verkade synnerligen ovetande om den huvudbodnad gjord av frigolit och plast som vi brukar kalla cykelhjälm... Jag blir så irriterad på att folk inte bara kan acceptera läget och ha den på sig. Och rädda livet på sig själva på kuppen.
Nu har jag ätit middag samt kommit till den slutsatsen att jag borde studera då jag har en hel del läxor som verkligen vill bli gjorda innan lovet. Vi får se hur det blir med det...
Puss. <3
PS. Någon som har hört talas om en "Grundkurs för nybörjare, steg ett: Hur man blir älskad" eller något i den stilen? Hör gärna av er om så är fallet. DS.
23 oktober 2007
22:22, tisdag
Mina fingrar är som isbitar. Jag har just spenderat tio minuter utomhus med händerna nedtryckta i fyragradigtvatten, för att försöka hitta läckan på mitt liggunderlag. Jag fryser ihjäl! 's heavy? (För att 1: citera Jack Sparrow och 2: försöka vara lite lustig sådär eftersom vattnet som vi vet ju är som tyngst just vid fyra grader)
Idag har jag haft biologiprov. Det sög så jag tänker inte prata mer om det.
Under lunchrasten hände många trevliga saker. Först hade några snälla barn bakat kakor i cafeterian som vi offrade oss att provsmaka, och sen kom en kille som tog upp beställningar på skoltröjor som vi förstås måste ha - dom är ju så snygga. Jag har beställt en mörkblå tjocktröja =) Sen gick jag runt i Adams tjocktröja resten av eftermiddagen, och han (ofrivilligt) i min. Till lunch fick vi något som smakade precis som packad torsk, smaklös fisk i tomatsörja - dock med ris i stället för potatis. Den vegetariska sojakorven (som Klara fick) var inte mycket bättre, och vår lunch fick bestå av mackor och fil. Mitt under lunchen skuttade jag och Klara in i musiksalen och personligen kan jag ju säga att alla som våndade sig över att eventuellt behöva få höra mig sjunga solo på lucia, kan sluta oroa sig nu (ifall ni inte gjort det för länge sedan, vill säga). Jag var så ouppvärmd man kan bli och allmänt otaggad, och det liksom kändes i luften att sångläraren sa som hon gjorde mest för att vara sympatisk. Så nu slipper jag bekymra mig om det också ^^
På engelskan lärde vi oss massa nya spännande saker om the Simpsons, popcorn och banned commersials... samt vad man bör tänka på när man håller en oral presenatation. Ernest var allmänt missnöjd med både det ena och det andra, främst vår klass skulle jag tro.
ESU:n var bäst, vi har börjat med drama/svenska nu och det var extremt najs. Typ lära sig hur man ska lyssna, våga stå för vad man tycker, acceptera andras synvinklar... lite sånt. Kul på det hela taget. Alla var vi lite ovana att behöva skynda därifrån för att hinna till Frescatibussen - fast jag behövde inte bekymra mig, såklart. Jag glassade givetvis därifrån lite lugnt på cykeln och kom såklart fram före alla andra ändå. Det bästa är att idrottsläraren verkar fett nöjd med att jag cyklar, typ "Jaså, du kom före bussen med cykeln idag också, Malin :D", det känns bra. Det är lite roligt att han är som han är; han kan allas namn (bara en sån sak) ("...och säger hej varenda morgon", dock träffar vi honom bara en gång i veckan), säger att man inte ska vara med om det känns för jobbigt eller man är sjuk, är allmänt trevlig och liksom... snäll. Alltså precis raka motsatsen till alla idrottslärare jag kan erinra mig att jag haft xD Bäst. Vi lekte lekar och vissa av oss var mer taggade än andra, vissa skulle förmodligen offrat livet för att få vinna... inga namn nämnda, sånt behövs inte.
Sen har jag varit på flöjtlektion, ätit middag, försökt plugga matte men misslyckats samt pumpat däcken på cykeln och oljat kedjan (samt förmodligen förgiftat det stackars [lilla mjuka]djuret [med långa öron och bollsvans] på kuppen med tanke på alla farliga ångor vi släppt ut 130 cm ifrån honom...). Och nu har jag landat här som vanligt =D
Vi har ätit mjuk pepparkaka, det är gott <3>
Idag har jag haft biologiprov. Det sög så jag tänker inte prata mer om det.
Under lunchrasten hände många trevliga saker. Först hade några snälla barn bakat kakor i cafeterian som vi offrade oss att provsmaka, och sen kom en kille som tog upp beställningar på skoltröjor som vi förstås måste ha - dom är ju så snygga. Jag har beställt en mörkblå tjocktröja =) Sen gick jag runt i Adams tjocktröja resten av eftermiddagen, och han (ofrivilligt) i min. Till lunch fick vi något som smakade precis som packad torsk, smaklös fisk i tomatsörja - dock med ris i stället för potatis. Den vegetariska sojakorven (som Klara fick) var inte mycket bättre, och vår lunch fick bestå av mackor och fil. Mitt under lunchen skuttade jag och Klara in i musiksalen och personligen kan jag ju säga att alla som våndade sig över att eventuellt behöva få höra mig sjunga solo på lucia, kan sluta oroa sig nu (ifall ni inte gjort det för länge sedan, vill säga). Jag var så ouppvärmd man kan bli och allmänt otaggad, och det liksom kändes i luften att sångläraren sa som hon gjorde mest för att vara sympatisk. Så nu slipper jag bekymra mig om det också ^^
På engelskan lärde vi oss massa nya spännande saker om the Simpsons, popcorn och banned commersials... samt vad man bör tänka på när man håller en oral presenatation. Ernest var allmänt missnöjd med både det ena och det andra, främst vår klass skulle jag tro.
ESU:n var bäst, vi har börjat med drama/svenska nu och det var extremt najs. Typ lära sig hur man ska lyssna, våga stå för vad man tycker, acceptera andras synvinklar... lite sånt. Kul på det hela taget. Alla var vi lite ovana att behöva skynda därifrån för att hinna till Frescatibussen - fast jag behövde inte bekymra mig, såklart. Jag glassade givetvis därifrån lite lugnt på cykeln och kom såklart fram före alla andra ändå. Det bästa är att idrottsläraren verkar fett nöjd med att jag cyklar, typ "Jaså, du kom före bussen med cykeln idag också, Malin :D", det känns bra. Det är lite roligt att han är som han är; han kan allas namn (bara en sån sak) ("...och säger hej varenda morgon", dock träffar vi honom bara en gång i veckan), säger att man inte ska vara med om det känns för jobbigt eller man är sjuk, är allmänt trevlig och liksom... snäll. Alltså precis raka motsatsen till alla idrottslärare jag kan erinra mig att jag haft xD Bäst. Vi lekte lekar och vissa av oss var mer taggade än andra, vissa skulle förmodligen offrat livet för att få vinna... inga namn nämnda, sånt behövs inte.
Sen har jag varit på flöjtlektion, ätit middag, försökt plugga matte men misslyckats samt pumpat däcken på cykeln och oljat kedjan (samt förmodligen förgiftat det stackars [lilla mjuka]djuret [med långa öron och bollsvans] på kuppen med tanke på alla farliga ångor vi släppt ut 130 cm ifrån honom...). Och nu har jag landat här som vanligt =D
Vi har ätit mjuk pepparkaka, det är gott <3>
22 oktober 2007
Tomtar på loftet
- Jag menar det verkligen. Vi åt frukost till det hemtrevliga ljudet av omkringklampande fötter på taket, och hela eftermiddagen har det dundrat så att man börjar undra vad de egentligen håller på med där uppe. De är förväntade att lägga om taket... Det är nästan så att man borde fråga dem, om det inte vore för det faktum att de förmodligen inte kommer förstå ett ord - takläggare brukar liksom bara ha en tendens att vara polska. Ej baserat på fördomar.
Idag var Monika i skolan, vilket kändes ganska bra eftersom vi äntligen börjar få lite bättre koll på biologin, storheter och annat som har hyfsat stor relevans. På tyskan såg vi på film där de pratade bayerisch (skitsvårt att förstå om man inte läser texten, vilket man inte orkar), en timme som utnyttjades till lite sömn. För allas information kan jag låta meddela att jag har följt strömmen på VRG och ... dumdumdumdum *Linnea-varning* ... Tappat bort min miniräknare! Om någon skulle hitta min blåa 82a (med namn på) så kan ju den personen vara vänlig nog att säga det till mig ^^
Jag ska bowla ikväll, så det här är egentligen den enda tiden jag har att plugga till biologiprovet på. Duktigt av mig att göra det också... PUSS.
Idag var Monika i skolan, vilket kändes ganska bra eftersom vi äntligen börjar få lite bättre koll på biologin, storheter och annat som har hyfsat stor relevans. På tyskan såg vi på film där de pratade bayerisch (skitsvårt att förstå om man inte läser texten, vilket man inte orkar), en timme som utnyttjades till lite sömn. För allas information kan jag låta meddela att jag har följt strömmen på VRG och ... dumdumdumdum *Linnea-varning* ... Tappat bort min miniräknare! Om någon skulle hitta min blåa 82a (med namn på) så kan ju den personen vara vänlig nog att säga det till mig ^^
Jag ska bowla ikväll, så det här är egentligen den enda tiden jag har att plugga till biologiprovet på. Duktigt av mig att göra det också... PUSS.
21 oktober 2007
Söndagkväll
Jag åt lunch klockan halv fyra, efter det kan jag inte erinra att jag gjorde särskilt mycket men jag har i alla fall hunnit plugga lite innan middagen. Nu måste jag göra massa biologi... Det här suger verkligen.
Till alla läsare:
Jag skulle bli väldigt glad om ni skrev ert namn när ni kommenterar. Anonyma kommentarer är ofta av det slaget att man inte vill stå för dem själv, och sådana vill jag helst slippa. Skulle jag välja bort funktionen "alla får kommentera" skulle jag bara kunna få kommentarer från andra blogger-användare (och inte av kompisar utan blogg eller med blogg.se-konto), därför låter jag vem som helst kommentera. Men stå för vad ni säger! Annars tar jag bort den möjligheten.
Tack /Pusslaren
Till alla läsare:
Jag skulle bli väldigt glad om ni skrev ert namn när ni kommenterar. Anonyma kommentarer är ofta av det slaget att man inte vill stå för dem själv, och sådana vill jag helst slippa. Skulle jag välja bort funktionen "alla får kommentera" skulle jag bara kunna få kommentarer från andra blogger-användare (och inte av kompisar utan blogg eller med blogg.se-konto), därför låter jag vem som helst kommentera. Men stå för vad ni säger! Annars tar jag bort den möjligheten.
Tack /Pusslaren
Aj
..
..
I'm not calling for a second chance
I'm screaming at the top of my voice
Give me a reason, but don't give me a choice
'Cause I'll just make the same mistake again
..
..
..
..
..
Och det gör så jävla ont.
..
..
You were supposed to remember me, weren't you?
You said I'd always have a special part of your heart, didn't you?
It's more than just words,
it's just tears and rain.
And you bet I am crying. Find comfort in pain - sure.
..
..
..
..
But it paid for the cloud that we're dancing on ♥
["Tror du på mig om jag säger att jag har saknat dig också?"
Jag sa att jag inte gjorde det, men det gjorde jag nog innerst inne
Det gör jag inte längre.]
♥
Don't ask me
..
..
Ackord är ve och ett ackord i C
moll och troll och lira boll
har full kontroll, kontra uppåt
kontrabas och vinglas
ett trumsolo på din vibrerande trumhinna,
stressa - måste hinna
komma först i mål och vinna
en semestervecka på en paradisstrand
(där alla skrattar och går hand i hand)
viskar, vaskar, strandvaskaren
- skaren, den sticks
och ristar in hälsningar under din
fotsula, feststrula, hästbula, restkula (kul!)
du skjuter mig, dina kanoner
krossar mitt skepp
BOM!
se upp för bommen, klart för slag
- slå mig hårt, jag skriker
skriket skär genom tystnaden,
det är vår nu
spring
spring för livet, du måste springa
..
(genom vilken en sista solstråle silar in,
springan i garderoben som alltid skrämt dig så)
..
..
..
..
Ackord är ve och ett ackord i C
moll och troll och lira boll
har full kontroll, kontra uppåt
kontrabas och vinglas
ett trumsolo på din vibrerande trumhinna,
stressa - måste hinna
komma först i mål och vinna
en semestervecka på en paradisstrand
(där alla skrattar och går hand i hand)
viskar, vaskar, strandvaskaren
- skaren, den sticks
och ristar in hälsningar under din
fotsula, feststrula, hästbula, restkula (kul!)
du skjuter mig, dina kanoner
krossar mitt skepp
BOM!
se upp för bommen, klart för slag
- slå mig hårt, jag skriker
skriket skär genom tystnaden,
det är vår nu
spring
spring för livet, du måste springa
..
(genom vilken en sista solstråle silar in,
springan i garderoben som alltid skrämt dig så)
..
..
..
Jag luktar rök
Idag orkar jag ingenting. Visserligen har jag gjort en hel del saker, men helt utan någon typ av entusiasm. Jag måste plugga men har glömt kvadreringsreglerna (x-y)(x+y) så jag kommer inte vidare i matten. (Någon som kan hjälpa Malin?) Borde väl göra lunch också, men jag orkar inte, jag är inte hungrig. Har levt på frukt och godis hela förmiddagen, fan vad jag är meningslös =/
FAN. Pussel
FAN. Pussel
20 oktober 2007
Innebandy & vikingafejd
I morse höll jag nollan, det var roligt. Vi vann med 2-0 och jag hade rätt så tråkigt under mesta tiden av matchen eftersom de andra spelade så bra. Tror jag fick ett enda riktigt skott på mig... men det var roligt i alla fall.
(och det är visst någon som har lärt sig
att komplimanger värmer mer
än tjocka målvaktskläder)
Jag kände mig som en extremt bortskämd barnunge när pappa först kom och tittade på matchen och skjutsade mig hem, maten stod färdig på bordet när jag kom hem och mamma redan hade gjort i ordning min matsäck inför kvällens "äventyr". Dessutom fick jag skjuts av pappa till Ekholmsnäs... såhär blev man behandlad för fem år sen. Det känns inte bra! Jag ska inte bete mig som en 10-åring =/
Det blev mysigt i alla fall, där satt vi och käkade godis och eldade hela kvällen. Leader kom med pizza åt några av oss, och då och då fick vi besök av någon patrull också som ville få lite poäng. Senare på kvällen kom polisen dit, de var inte särskilt aggressiva men jag blev skitskraj som vanligt. De hade tydligen sett att vi eldade och ville kolla ifall vi hade koll på hur man eldade ordentligt, men de verkade totalt lugna så fort vi försäkrade att vi var scouter. Ibland är det bra att ha rätt intressen ^^ (det är ungefär som med vrg. Man får betydligt bättre anseende bland vuxna om man går där jämfört med om man typ hoppat av gymnasiet och jobbar på statoil.. eller nåt.)
Vi krånglade lite med prisutdelning och joti och skit (och Jossan antastade mig inför allt folk), men nu är jag hemma i alla fall och har sett på Brottskod. (ville verkligen stava det med å) Jag borde absolut sova, jag är grymt trött och har massa plugg att göra. Pussel!
(och det är visst någon som har lärt sig
att komplimanger värmer mer
än tjocka målvaktskläder)
Jag kände mig som en extremt bortskämd barnunge när pappa först kom och tittade på matchen och skjutsade mig hem, maten stod färdig på bordet när jag kom hem och mamma redan hade gjort i ordning min matsäck inför kvällens "äventyr". Dessutom fick jag skjuts av pappa till Ekholmsnäs... såhär blev man behandlad för fem år sen. Det känns inte bra! Jag ska inte bete mig som en 10-åring =/
Det blev mysigt i alla fall, där satt vi och käkade godis och eldade hela kvällen. Leader kom med pizza åt några av oss, och då och då fick vi besök av någon patrull också som ville få lite poäng. Senare på kvällen kom polisen dit, de var inte särskilt aggressiva men jag blev skitskraj som vanligt. De hade tydligen sett att vi eldade och ville kolla ifall vi hade koll på hur man eldade ordentligt, men de verkade totalt lugna så fort vi försäkrade att vi var scouter. Ibland är det bra att ha rätt intressen ^^ (det är ungefär som med vrg. Man får betydligt bättre anseende bland vuxna om man går där jämfört med om man typ hoppat av gymnasiet och jobbar på statoil.. eller nåt.)
Vi krånglade lite med prisutdelning och joti och skit (och Jossan antastade mig inför allt folk), men nu är jag hemma i alla fall och har sett på Brottskod. (ville verkligen stava det med å) Jag borde absolut sova, jag är grymt trött och har massa plugg att göra. Pussel!
19 oktober 2007
Viktigast ^^
Jag och Linnea har just kommit fram till att de viktigaste sakerna i våra liv är:
- Choklad
- Sprit
- Sex
Och hon påstår även att det är att hoppa i lövhögar i oktober...
Men det kändes inte riktigt lika stort ändå.
^^
Det är livet som spelat dig ett spratt
.
Det du ser är bara en illusion
(som de där bilderna som får en
att se Jesus, du vet)
Och verkligheten är lika förvrängd
som din spegelbild
Som stirrar tillbaka på dig
med tom blick
Medan du tror att snön som täcker ditt jordklot
är vass och kall
Hör du vassruggen kalla?
(kunde inte låta bli)
Vill du se kaffemuggen svalla?
(det är alltid svårast mitt i)
Men du kommer aldrig drunkna i den ändå, min vän
För mjölkskummet är av den där nya sorten
som aldrig smälter ner
det kan du klamra dig fast vid i all evighet
Tills du druckit upp din egen kaffekopp och slår i botten,
såvida ingen ställer tillbaka den under maskinen
och trycker på "repeat"
.
.....
.
.
.
Det du ser är bara en illusion
(som de där bilderna som får en
att se Jesus, du vet)
Och verkligheten är lika förvrängd
som din spegelbild
Som stirrar tillbaka på dig
med tom blick
Medan du tror att snön som täcker ditt jordklot
är vass och kall
Hör du vassruggen kalla?
(kunde inte låta bli)
Vill du se kaffemuggen svalla?
(det är alltid svårast mitt i)
Men du kommer aldrig drunkna i den ändå, min vän
För mjölkskummet är av den där nya sorten
som aldrig smälter ner
det kan du klamra dig fast vid i all evighet
Tills du druckit upp din egen kaffekopp och slår i botten,
såvida ingen ställer tillbaka den under maskinen
och trycker på "repeat"
.
.....
.
.
.
Grattis på födelsedagen Lars!
Här kommer ett inlägg för att hylla Lars Winnerbäck som fyller år idag.
Grattis Lasse!
Tack för allt <3<3
[Men så kommer en sång igen, och ljuset går igång igen
och nätterna blir ljusa och jag känner och jag lever och jag minns
att allting, allting, allting, allting, ja allt - är nästan perfekt! Tack vare dig <3<3]
Hur man än gör bli det ju bara fel fel fel fel fel
.
.
Dom skäller på mig för att jag
inte känner något som helst ansvar över sånt som är allas,
till exempel en odiskad kastrull som står framme
eller ett smuligt köksbord klockan halv sex en onsdagskväll
Och visst, jag kan ta
att ni är missnöjda med hur jag är
Men jag har fått skit i många år nu
För att jag är för jävla ansvarsfull
Gör allt åt alla andra,
ställer upp mer än jag borde
och tar åt mig mer än jag klarar
Och när jag äntligen lyckats skära ner på det
som vissa av er kanske skulle vilja kalla ovana
Då är det resten av er som säger åt mig att jag är fel
Hur ska jag göra?
När ska ni bli nöjda?
När ska jag bli nöjd?
.
.
.
Dom skäller på mig för att jag
inte känner något som helst ansvar över sånt som är allas,
till exempel en odiskad kastrull som står framme
eller ett smuligt köksbord klockan halv sex en onsdagskväll
Och visst, jag kan ta
att ni är missnöjda med hur jag är
Men jag har fått skit i många år nu
För att jag är för jävla ansvarsfull
Gör allt åt alla andra,
ställer upp mer än jag borde
och tar åt mig mer än jag klarar
Och när jag äntligen lyckats skära ner på det
som vissa av er kanske skulle vilja kalla ovana
Då är det resten av er som säger åt mig att jag är fel
Hur ska jag göra?
När ska ni bli nöjda?
När ska jag bli nöjd?
.
.
Ommöblering sårar, min vän
.
.
Du vet nog också
hur det känns
när någon kommer fram
till bordet där man sitter
tar stolen bredvid en
och går iväg
Du vet nog också
hur det känns
Det har vi nog alla
provat på
Och det är ju fint att inte
vara ensam
ensam
då är man fan inte stark
inte jag
jag är svag som aldrig förr och
tomheten
bredvid mig
skär igenom luften
igenom min repade hud
och gör hål i blodkärlen
Och det vore ju tråkigt
med blodfläckar på borden
Så gör inte om det, är du snäll
och inte mot någon annan heller
en timme på den platsen står du ut med.
.
.
.
Du vet nog också
hur det känns
när någon kommer fram
till bordet där man sitter
tar stolen bredvid en
och går iväg
Du vet nog också
hur det känns
Det har vi nog alla
provat på
Och det är ju fint att inte
vara ensam
ensam
då är man fan inte stark
inte jag
jag är svag som aldrig förr och
tomheten
bredvid mig
skär igenom luften
igenom min repade hud
och gör hål i blodkärlen
Och det vore ju tråkigt
med blodfläckar på borden
Så gör inte om det, är du snäll
och inte mot någon annan heller
en timme på den platsen står du ut med.
.
.
Fredagstankar
(...Igår kväll lyssnade jag på "En tätort på en slätt", och la märke till att det i slutet en kort stund är någon som visslar med i melodin. Så om någon orkar bry sig kan ju den personen lyssna efter det ljudet...)
I morse firade vi min kära mor, med hjälp av Colan som bidrog obeskrivligt mycket i presentöppningen såklart. Vid frukosten påpekade mamma att stereon lyste, och pappa svarade att den var i Stand by mode, varpå Malin givetvis börjar sjunga "Darling, darling, stand-by mode"... =)
Det pågår något mystiskt i vårt hus. De senaste dagarna när jag kommit ner för att duscha har en stor flaska duschtvål stått på duschvredet, trots att vi redan har en på gång, och varje gång har jag ställt undan den på olika ställen: ovanpå skåpet, liggande inuti skåpet gömd under andra grejer, etc. Och ändå kommer den tillbaka! Så jag måste nu göra ett val. Livet är ju fullt av såna där riktigt avgörande val som påverkar framtiden i många generationer, och det här är förmodligen ett av dem. Alternativ 1: Jag frågar helt sonika rakt ut i familjen vem i helskotta det är som behöver två liter duschtvål i duschen i stället för en, och varför i så fall. Alternativ 2: Jag fortsätter att gömma tvålen på mer och mer oväntade ställen, till exempel i tvättkorgen och under huvudkudden, för att se om den fortfarande kommer tillbaka till duschen utan att någon nämner det. Jag tror jag satsar på det andra... det blir kul ju ^^
[Vet inte om ni
fattar hur det känns men
när du raderat mitt nummer
och medvetet förträngt allt om mig
som fanns att veta
Det är då
som jag inte längre lever
Och det är ungefär dit
vi har kommit nu,
tror jag.
Eller?
Grattis på födelsedagen. Jag tror du vet vem jag är.]
Vad vi har gjort i skolan idag orkar jag inte prata om, mer än att jag fick MVG på engelskauppsatsen och hamburgare till lunch. Det var trevligt, båda sakerna.
När Sam efter historian lite nyfiket (eller extremt avundsjukt och svartsjukt) hade frågat om jag varit på killkalas, och Offer gråtit en skvätt över att han inte var där, åkte jag hem och landade inte helt oväntat framför datorn som vanligt. Det är lite roligt, eller extremt konstigt, eller helt enkelt ett tecken på att bloggen verkligen är min drog, men under dagen tänker jag på saker som jag vill skriva om, och skriver ofta upp dem på mobilen (som en följd av mitt erkännande av det dåliga minne jag tyvärr lider av). Så här kommer lite utdrag ur livet som jag gått och tänkt på:
På cykelbanan nedanför Millesgården står det något skrivet med sprayfärg på asfalten. Som den extremt avancerade och vältränade cyklist jag är susar jag vanligtvis förbi i hundrasjutti och hinner bara skymta några röda bokstäver, och även när jag cyklar uppför (och inte nödvändigtvis håller riktigt hundrasjutti kanske, utan snarare femti... eller kanske fem...) har jag inte orkat stanna och verkligen läsa vad det står. Igår orkade jag det, dock. Jag var på väg hem från träningen och trots att klockan inte var mer än halv åtta på kvällen så fick man midnattskänsla eftersom det kändes som om någon slängt ett mörkt skynke över hela jordgloben. Månen var läskigt stor och orangegul, och hängde som en böjd banan över stan. Det som stod på asfalten var skrivet spegelvänt:
I morse firade vi min kära mor, med hjälp av Colan som bidrog obeskrivligt mycket i presentöppningen såklart. Vid frukosten påpekade mamma att stereon lyste, och pappa svarade att den var i Stand by mode, varpå Malin givetvis börjar sjunga "Darling, darling, stand-by mode"... =)
Det pågår något mystiskt i vårt hus. De senaste dagarna när jag kommit ner för att duscha har en stor flaska duschtvål stått på duschvredet, trots att vi redan har en på gång, och varje gång har jag ställt undan den på olika ställen: ovanpå skåpet, liggande inuti skåpet gömd under andra grejer, etc. Och ändå kommer den tillbaka! Så jag måste nu göra ett val. Livet är ju fullt av såna där riktigt avgörande val som påverkar framtiden i många generationer, och det här är förmodligen ett av dem. Alternativ 1: Jag frågar helt sonika rakt ut i familjen vem i helskotta det är som behöver två liter duschtvål i duschen i stället för en, och varför i så fall. Alternativ 2: Jag fortsätter att gömma tvålen på mer och mer oväntade ställen, till exempel i tvättkorgen och under huvudkudden, för att se om den fortfarande kommer tillbaka till duschen utan att någon nämner det. Jag tror jag satsar på det andra... det blir kul ju ^^
[Vet inte om ni
fattar hur det känns men
när du raderat mitt nummer
och medvetet förträngt allt om mig
som fanns att veta
Det är då
som jag inte längre lever
Och det är ungefär dit
vi har kommit nu,
tror jag.
Eller?
Grattis på födelsedagen. Jag tror du vet vem jag är.]
Vad vi har gjort i skolan idag orkar jag inte prata om, mer än att jag fick MVG på engelskauppsatsen och hamburgare till lunch. Det var trevligt, båda sakerna.
När Sam efter historian lite nyfiket (eller extremt avundsjukt och svartsjukt) hade frågat om jag varit på killkalas, och Offer gråtit en skvätt över att han inte var där, åkte jag hem och landade inte helt oväntat framför datorn som vanligt. Det är lite roligt, eller extremt konstigt, eller helt enkelt ett tecken på att bloggen verkligen är min drog, men under dagen tänker jag på saker som jag vill skriva om, och skriver ofta upp dem på mobilen (som en följd av mitt erkännande av det dåliga minne jag tyvärr lider av). Så här kommer lite utdrag ur livet som jag gått och tänkt på:
På cykelbanan nedanför Millesgården står det något skrivet med sprayfärg på asfalten. Som den extremt avancerade och vältränade cyklist jag är susar jag vanligtvis förbi i hundrasjutti och hinner bara skymta några röda bokstäver, och även när jag cyklar uppför (och inte nödvändigtvis håller riktigt hundrasjutti kanske, utan snarare femti... eller kanske fem...) har jag inte orkat stanna och verkligen läsa vad det står. Igår orkade jag det, dock. Jag var på väg hem från träningen och trots att klockan inte var mer än halv åtta på kvällen så fick man midnattskänsla eftersom det kändes som om någon slängt ett mörkt skynke över hela jordgloben. Månen var läskigt stor och orangegul, och hängde som en böjd banan över stan. Det som stod på asfalten var skrivet spegelvänt:
Urban midnight art.
Och det skulle man kunna reflektera en hel del över, om man nu känner för det. Som exempel kommer här en ledande fråga;
Varifrån tittar man om man läser det åt rätt håll, och vem eller vilka gör det?
***
Häromdagen på svenskalektionen meddelade vår svenskalärare att hon var gravid, förmodligen för att undvika såna här pinsamma "man får lov att gratulera"-situationer (då offret i fråga egentligen inte alls är med barn). Det resulterade i att hela klassen började applådera, något som ju kan tolkas på olika sätt... Jag hoppas att mina vänner inte applåderar om jag skulle bli gravid någon gång. Nu vet ni.
Jag måste plugga. Tyskaläxa, historiaord att översätta, mattetal, engelskapjäs att läsa samt ett stort biologiprov på tisdag som jag inte ens börjat plugga till... Det känns som att alla i klassen som gick och hade ångest över att de inte hade någonting att göra i helgen har slutat upp med att oroa sig nu. Det här verkar nämligen kunna fylla upp bra mycket mer än två dagar... Suck. Jag kommer dö.
PUSS **
18 oktober 2007
Kemisk korv och fisksörja
"Det är ett härligt skott! Om det hade varit på mål hade det säkert gått in."
(citerar Pelles Fifa-spel)
I morse hade jag sovmorgon, vilen utnyttjades extremt dåligt genom datorsittande hela morgonen. Jag missade två tåg och därmed även min chans att skriva klart historiauppsatsen innan tyskalektionen, och ägnade för långt mer än första gången min resa åt att formulera den bästa ursäktsfrasen, i stil med "Mein Zug war zu spät gekommen" (för det var det faktiskt! Lidingöbanan var), och som vanligt helt i onödan eftersom lärarna på VRG inte bryr sig om ursäkter över huvud taget. Tyskan var otroligt chill, vi lyssnade på en jättelätt text och gjorde ett musik-quiz där man typ hade gjort en tysk översättning till "Dancing queen" samt spelade "Stilla natt" på tyska baklänges... Efter det stressade jag ihjäl mig under den knappa lunchtiden och efter lite support av Eric och några till i datatorget hann jag faktiskt upp med uppsatsen till lärarfacken innan jag var tvungen att kasta i mig lite ris och gul fisksörja (för det var väl fisk? Eller var det kanske... fläskkött? ;D) för att sedan gå på den som alltid lika meningsfulla lektionen med titeln Liv och studier. Gissa om jag dog. Den timmen kändes om möjligt ännu mer bortkastad än vanligt, och efter den följde kemi som definitivt var bland det värre jag genomlevt senaste dagarna. Eftersom vår älskade (dubbel innebörd, både ironisk och inte) Monika fortfarande är sjuk, hade vi vikarie igen, och då hon inte alls var utbildad kemilärare hade hon en aning svårt att helt få oss att förstå begreppet mol och vad det innebar. Av alla jag har pratat med har jag bara hört att det är just mol som är det krångliga i Kemi A (eller okej, Hanna tyckte att det var lätt men hon är väl i en klass för sig. - ta det som en komplimang -). Och då har man en helt fuckad genomgång med en vikarie som visserligen verkade ha någorlunda koll på det själv men som definitivt inte kunde lära ut! Det var damp. Efter det insåg vi lyckan i det hela eftersom vi skulle ha henne i biologi också, en lektion som inleddes med en tio minuter lång film bestående av filmklipp på djur, stadsmiljöer och en orkester om vartannat, med våldsam bakgrundsmusik i form av klassiska stycken uppspelade i de extremt dåliga högtalare som TVn innehade. Efter det läste vi en artikel lång som sju svåra år eller något sånt, om ekologi, skriven 1999, det var inte särskilt givande med tanke på hur trötta och sega alla var. Vi diskuterade artikeln men lyckades hela tiden spåra in på mat som vanligt, allt ifrån hungrande barn i Afrika till den sorgliga matbrist som skulle uppstå ifall hästarna dog ut (Malin: "Men vad händer med alla hamburgare då, liksom?"). Till allas lycka slutade vi en halvtimme för tidigt och vi drog oss hemåt för att försöka andas ut lite.
Framtill på en vagn på Lidingöbanan står det 21 på en skylt, och om man sitter i andra vagnen så speglas den skylten i vagnen framför så att det ser ut som att det står IS, och han fyller år imorgon, och vad är det ingen ska få se, som ingen inte redan sett,
- Och vart i helvete ska det där huset?!
Min bandyträning börjar om 45 minuter. Jag måste packa väskan och cykla dit, och det kan ta ett tag med tanke på det mördande vädret som visserligen är vackert men väldigt kallt och extremt blåsigt också (det gick gäss i Värtan när jag åkte hem)... Så puss på er.
(citerar Pelles Fifa-spel)
I morse hade jag sovmorgon, vilen utnyttjades extremt dåligt genom datorsittande hela morgonen. Jag missade två tåg och därmed även min chans att skriva klart historiauppsatsen innan tyskalektionen, och ägnade för långt mer än första gången min resa åt att formulera den bästa ursäktsfrasen, i stil med "Mein Zug war zu spät gekommen" (för det var det faktiskt! Lidingöbanan var), och som vanligt helt i onödan eftersom lärarna på VRG inte bryr sig om ursäkter över huvud taget. Tyskan var otroligt chill, vi lyssnade på en jättelätt text och gjorde ett musik-quiz där man typ hade gjort en tysk översättning till "Dancing queen" samt spelade "Stilla natt" på tyska baklänges... Efter det stressade jag ihjäl mig under den knappa lunchtiden och efter lite support av Eric och några till i datatorget hann jag faktiskt upp med uppsatsen till lärarfacken innan jag var tvungen att kasta i mig lite ris och gul fisksörja (för det var väl fisk? Eller var det kanske... fläskkött? ;D) för att sedan gå på den som alltid lika meningsfulla lektionen med titeln Liv och studier. Gissa om jag dog. Den timmen kändes om möjligt ännu mer bortkastad än vanligt, och efter den följde kemi som definitivt var bland det värre jag genomlevt senaste dagarna. Eftersom vår älskade (dubbel innebörd, både ironisk och inte) Monika fortfarande är sjuk, hade vi vikarie igen, och då hon inte alls var utbildad kemilärare hade hon en aning svårt att helt få oss att förstå begreppet mol och vad det innebar. Av alla jag har pratat med har jag bara hört att det är just mol som är det krångliga i Kemi A (eller okej, Hanna tyckte att det var lätt men hon är väl i en klass för sig. - ta det som en komplimang -). Och då har man en helt fuckad genomgång med en vikarie som visserligen verkade ha någorlunda koll på det själv men som definitivt inte kunde lära ut! Det var damp. Efter det insåg vi lyckan i det hela eftersom vi skulle ha henne i biologi också, en lektion som inleddes med en tio minuter lång film bestående av filmklipp på djur, stadsmiljöer och en orkester om vartannat, med våldsam bakgrundsmusik i form av klassiska stycken uppspelade i de extremt dåliga högtalare som TVn innehade. Efter det läste vi en artikel lång som sju svåra år eller något sånt, om ekologi, skriven 1999, det var inte särskilt givande med tanke på hur trötta och sega alla var. Vi diskuterade artikeln men lyckades hela tiden spåra in på mat som vanligt, allt ifrån hungrande barn i Afrika till den sorgliga matbrist som skulle uppstå ifall hästarna dog ut (Malin: "Men vad händer med alla hamburgare då, liksom?"). Till allas lycka slutade vi en halvtimme för tidigt och vi drog oss hemåt för att försöka andas ut lite.
Framtill på en vagn på Lidingöbanan står det 21 på en skylt, och om man sitter i andra vagnen så speglas den skylten i vagnen framför så att det ser ut som att det står IS, och han fyller år imorgon, och vad är det ingen ska få se, som ingen inte redan sett,
- Och vart i helvete ska det där huset?!
Min bandyträning börjar om 45 minuter. Jag måste packa väskan och cykla dit, och det kan ta ett tag med tanke på det mördande vädret som visserligen är vackert men väldigt kallt och extremt blåsigt också (det gick gäss i Värtan när jag åkte hem)... Så puss på er.
Morgon =)
Godmorgon! Jag har haft 150 besök den här månaden, min mamma fyller år imorgon, solen skiner ute och om en kvart går mitt tåg. Tjaoo!
17 oktober 2007
...och skulle dö för dem tusen gånger om.
Det är lite underligt, när det gäller vissa människor hoppar man liksom över det där förälskelsestadiet. Man är inte sådär överkär och pirrig och skriver namnet på personerna i fråga överallt. Det blir lite mera som att man direkt erkänner för sig själv att, Nej, jag är inte kär i dem. Jag bara älskar allt de gör och skulle dö för dem tusen gånger om. Det handlar om människor som man vet att man inte förtjänar, men som man av ren överlevnadsinstinkt vill ta vara på varje ögonblick med.
Och det är också för sådana här människor man (jag) lever. På frågan "vad lever du för?" skulle en stor del av alla jag känner förmodligen svara "vännerna". Jag skulle nog snarare svara att jag lever även för dem som inte skulle se mig som en av sina vänner, eller som inte ens känner mig. Att jag lever för att på något sätt hedra de människor som verkligen betyder mycket, kanske inte för hela jordklotet men som har bidragit med något fint. De som ställer upp för andra, inte för att få något specifikt tillbaka, utan för att det är roligt att göra andra glada. I ett försök att ge någonting tillbaka eller åtminstone få tid att visa tacksamhet till dessa människor, fortsätter jag trava runt här i samma spår utan att egentligen lyckas med särskilt mycket själv. Men det kanske är skäl nog att leva...
[Och tro inte att det här inlägget riktar sig till någon särskild person för det gör det verkligen inte. Visst finns det människor på jorden som borde ta åt sig av det beröm som texten i någon mån innehåller, men misstolka mig rätt nu, snälla. Se det som ett sätt att tänka snarare än en kärleksförklaring, för det är det inte. Men tack, alla underbara människor!]
Och det är också för sådana här människor man (jag) lever. På frågan "vad lever du för?" skulle en stor del av alla jag känner förmodligen svara "vännerna". Jag skulle nog snarare svara att jag lever även för dem som inte skulle se mig som en av sina vänner, eller som inte ens känner mig. Att jag lever för att på något sätt hedra de människor som verkligen betyder mycket, kanske inte för hela jordklotet men som har bidragit med något fint. De som ställer upp för andra, inte för att få något specifikt tillbaka, utan för att det är roligt att göra andra glada. I ett försök att ge någonting tillbaka eller åtminstone få tid att visa tacksamhet till dessa människor, fortsätter jag trava runt här i samma spår utan att egentligen lyckas med särskilt mycket själv. Men det kanske är skäl nog att leva...
[Och tro inte att det här inlägget riktar sig till någon särskild person för det gör det verkligen inte. Visst finns det människor på jorden som borde ta åt sig av det beröm som texten i någon mån innehåller, men misstolka mig rätt nu, snälla. Se det som ett sätt att tänka snarare än en kärleksförklaring, för det är det inte. Men tack, alla underbara människor!]
Önskelista:
Det finns väldigt många grejer som jag vill ha, som alltid, men för några speciella saker skulle jag avstå från allting annat:
- En kamera. En bra systemkamera som framför allt kan fokusera hur nära som helst och ta foton med jättelång slutartid (uppåt 30 sekunder och så). Till den här punkten hör även ett bra program att redigera med, typ photoshop eller så.
- En dator. En bärbar dator, gärna med någon typ av internetuppkoppling (vilket mina föräldrar kommer vägra ge mig). Fatta härligt att kunna ligga uppe och knarka blogg mitt i natten när man inte kan sova, i stället för att... lösa sudoku.
- En segelbåt. Drömmen är ju att få ha en alldeles egen segelbåt, gärna liten så att jag enkelt kan skeppa den själv med några kompisar... Det vore lyckan på jorden!
Så, det var väl inte så mycket saker? Dem får jag nog i julklapp, ska ni se. (Jag vet att det ser skumt ut men visst ska det väl vara dem där? Jämför "oss får hon nog")
PUSS =)
Godmorgon!
Hej allihopa, först och främst tänkte jag bara övertyga er om att jag verkligen har ett liv, genom att tala om att klockan är kvart över sex (på morgonen) och jag sitter vid datorn! Grattis till mig.
Det är mystiskt när man drömmer att man gör något dumt, och drömmen är så verklig att man när man vaknar igen verkligen känner sig som en sämre människa, bara för att man har drömt det...
Nu ska jag duscha. Pussel =)
Det är mystiskt när man drömmer att man gör något dumt, och drömmen är så verklig att man när man vaknar igen verkligen känner sig som en sämre människa, bara för att man har drömt det...
Nu ska jag duscha. Pussel =)
16 oktober 2007
Pusslad?
Pusslad. Det står så i engelskapjäsen vi läser just nu, Educating Rita, och jag förstår inte vad det betyder. Hur kan någon människa vara puzzled? Jag är det väl inte i vilket fall, känner mig snarare som en stor kartong med miljoner pusselbitar helt i oordning, och till råga på allt har pappa råkat elda upp locket med bilden på hur resultatet ska bli. Om någon nu förstår mig...
SVT-vädret har en ny vädergubbe. Gissa vad han heter? Jo, Pär förstås. Det är nämligen ett krav för att få vara väderpratare på SVT, att man heter Pär. Förutom de två krullhåriga Pärarna har vi här alltså en ny Pär, av min kära lillebror nyligen döpt till Kortkrullet.
Jag kärlekar Forever young <3<3 Har jag i och för sig gjort för väldigt länge sedan, men det har gått lång tid sedan jag sist lyssnade på den nu så jag kände att det var dags. Det var det.
Jag har fått en bok med latinska citat, orkar inte förklara varifrån, men det är jättekul! Jag menar, fatta glassigt att under en fest kunna säga "Lääätt, jag vet hur man säger 'låt oss dricka, vi måste ändå dö' på latin!" - fett coolt helt enkelt. Så bli inte alltför överraskade om jag kommer med små trevliga fraser på latin i bloggen med okänd innebörd ^^ Där fanns även oklassiska citat med, från typ Göran Persson och Per Gessle, det var roligt. Samt "Carpe diem", "Cave canem" och "Crambe repetita"! Bäst.
Jag tänkte faktiskt gå och lägga mig nu... tro't eller ej. Men ha det så fint allihopa! Pussel.
SVT-vädret har en ny vädergubbe. Gissa vad han heter? Jo, Pär förstås. Det är nämligen ett krav för att få vara väderpratare på SVT, att man heter Pär. Förutom de två krullhåriga Pärarna har vi här alltså en ny Pär, av min kära lillebror nyligen döpt till Kortkrullet.
Jag kärlekar Forever young <3<3 Har jag i och för sig gjort för väldigt länge sedan, men det har gått lång tid sedan jag sist lyssnade på den nu så jag kände att det var dags. Det var det.
Jag har fått en bok med latinska citat, orkar inte förklara varifrån, men det är jättekul! Jag menar, fatta glassigt att under en fest kunna säga "Lääätt, jag vet hur man säger 'låt oss dricka, vi måste ändå dö' på latin!" - fett coolt helt enkelt. Så bli inte alltför överraskade om jag kommer med små trevliga fraser på latin i bloggen med okänd innebörd ^^ Där fanns även oklassiska citat med, från typ Göran Persson och Per Gessle, det var roligt. Samt "Carpe diem", "Cave canem" och "Crambe repetita"! Bäst.
Jag tänkte faktiskt gå och lägga mig nu... tro't eller ej. Men ha det så fint allihopa! Pussel.
Hallojsan
Ojoj, jobbigt läge, har inte hunnit blogga på jättelänge. Träningen igår blev i alla fall jätterolig, måste nästan säga det eftersom jag gnällt så innan, men det blev helt enkelt bäst. Vi blev sällskapade av några killar från Högalid som hade tränat innan oss och dessutom tränade vi en och en halv timme, vilket visserligen ledde till att jag kom hem ännu senare än vanligt, men som ökade effektiviteten och motivationen ytterligare. Sen satt jag och pluggade kemi på tunnelbanan, jäh!
Provet i morse gick faktiskt oväntat bra, det var inte särskilt svårt eftersom man inte kan få MVG men jag tycker ändå att jag lyckades bra. Svarade på allt i alla fall... Typ en timme innan man fick gå var jag klar, som vanligt, och i stället för att kolla igenom provet typ 87 gånger (sånt ger mig bara klåda) satt jag givetvis och ritade. Sen skrev jag en liten hälsning till Monika på provpapperet att hon inte nödvändigtvis behövde betygssätta teckningarna, men att jag skulle bli ledsen om hon kastade dem. Jag är bäst ^^
På ESU:n gjorde vi en seriestrip om GMO; genmodifierade o... o... o-vadå? - organismer! Så var det, tror jag. Serien ägde oavsett, den handlade om en gubbe som funderade, kläckte en superidé (tyckte han) och började mixtra, vilket resulterade i en varelse med grishuvud, människoben, vingar, ankfötter och rävsvans som dessutom växte på marken med utstickande blad lite här och var. Och en majskolv på huvudet. Linnea upptäckte (förlåt, men så typiskt henne ^^) att GMO baklänges ju blir OMG, så där drog vi en liten käck parallell som blev extremt uppskattad :D
Ingen svenska till allas (hungriga) lycka, så vi kastade oss direkt på maten, som vi alla hoppades inte var genmodifierad - men man kan ju aldrig veta. Som vanligt väntade en lång håltimme som spenderades väl av vissa genom att till exempel plugga, och mindre väl av andra (*host*, känna sig träffad) som snarare blev slagen på befallning. Jag satt och gröggade på Frescati typ en halvtimme innan jag fick sällskap av först Juha och sen även några till, vi spelade volleyboll först och sen fotboll med tha boys som kom lite senare.
Vi spelade badminton, jag och Sarah ägde såklart... Hon lyckades slå mig på handen ^^ Sen körde några bip-testet igen, jag bangade, blev utklassad av Nima i badminton innan jag cyklade hem.
Har varit på flöjt och lekt lite med tjejerna, nu sitter jag och pluggar historia och försöker producera en MVG-kvalitativ uppsats, något som jag med hyfsat stor säkerhet misslyckas med - men ändå! Det är tanken som räknas, eller något, och hela problemet med mig är att jag... liksom inte tänker.
[Jag lyssnar på Here comes the sun, inte nödvändigtvis för att den är så slående genombra men för att den påminner sjukt mycket om Innsbruck eftersom jag hade den som väckarmelodi då. Haha, seriöst, jag kan fan känna hur det luktade i det där rummet som jag hade, och se de godisrandiga lakanen framför mig... Sakna!!
Och Hello (Lionel Richie), som visserligen inte heller är sådär jättespeciell utan snarare extremt uttjatad, påminner också om gamla tider. En del låtar som har varit sönderspelade men som man inte har hört på jättelänge kan plötsligt bli bra igen... Det är underligt.]
Lyssnar på en fett uppmuntrande låt, Don't worry about a thing, man blir verkligen uppåt ^^ Kan kanske behövas såhär på höstkanten när allting liksom konverteras till någon slags gråskala (fast okej då, "den är aldrig riktigt lika grym och svartvit som man tror", men ändå)...
..
..
..
..
Pass (vem är du egentligen?)
Pass (- Jag kan inte!)
Passa bollen vidare, håll ingenting kvar
Passa in, våga inte sticka ut
Passa're, verkligheten är värre än du tror
Passare - raka linjer och räta vinklar är allt som behövs...
Provet i morse gick faktiskt oväntat bra, det var inte särskilt svårt eftersom man inte kan få MVG men jag tycker ändå att jag lyckades bra. Svarade på allt i alla fall... Typ en timme innan man fick gå var jag klar, som vanligt, och i stället för att kolla igenom provet typ 87 gånger (sånt ger mig bara klåda) satt jag givetvis och ritade. Sen skrev jag en liten hälsning till Monika på provpapperet att hon inte nödvändigtvis behövde betygssätta teckningarna, men att jag skulle bli ledsen om hon kastade dem. Jag är bäst ^^
På ESU:n gjorde vi en seriestrip om GMO; genmodifierade o... o... o-vadå? - organismer! Så var det, tror jag. Serien ägde oavsett, den handlade om en gubbe som funderade, kläckte en superidé (tyckte han) och började mixtra, vilket resulterade i en varelse med grishuvud, människoben, vingar, ankfötter och rävsvans som dessutom växte på marken med utstickande blad lite här och var. Och en majskolv på huvudet. Linnea upptäckte (förlåt, men så typiskt henne ^^) att GMO baklänges ju blir OMG, så där drog vi en liten käck parallell som blev extremt uppskattad :D
Ingen svenska till allas (hungriga) lycka, så vi kastade oss direkt på maten, som vi alla hoppades inte var genmodifierad - men man kan ju aldrig veta. Som vanligt väntade en lång håltimme som spenderades väl av vissa genom att till exempel plugga, och mindre väl av andra (*host*, känna sig träffad) som snarare blev slagen på befallning. Jag satt och gröggade på Frescati typ en halvtimme innan jag fick sällskap av först Juha och sen även några till, vi spelade volleyboll först och sen fotboll med tha boys som kom lite senare.
Vi spelade badminton, jag och Sarah ägde såklart... Hon lyckades slå mig på handen ^^ Sen körde några bip-testet igen, jag bangade, blev utklassad av Nima i badminton innan jag cyklade hem.
Har varit på flöjt och lekt lite med tjejerna, nu sitter jag och pluggar historia och försöker producera en MVG-kvalitativ uppsats, något som jag med hyfsat stor säkerhet misslyckas med - men ändå! Det är tanken som räknas, eller något, och hela problemet med mig är att jag... liksom inte tänker.
[Jag lyssnar på Here comes the sun, inte nödvändigtvis för att den är så slående genombra men för att den påminner sjukt mycket om Innsbruck eftersom jag hade den som väckarmelodi då. Haha, seriöst, jag kan fan känna hur det luktade i det där rummet som jag hade, och se de godisrandiga lakanen framför mig... Sakna!!
Och Hello (Lionel Richie), som visserligen inte heller är sådär jättespeciell utan snarare extremt uttjatad, påminner också om gamla tider. En del låtar som har varit sönderspelade men som man inte har hört på jättelänge kan plötsligt bli bra igen... Det är underligt.]
Lyssnar på en fett uppmuntrande låt, Don't worry about a thing, man blir verkligen uppåt ^^ Kan kanske behövas såhär på höstkanten när allting liksom konverteras till någon slags gråskala (fast okej då, "den är aldrig riktigt lika grym och svartvit som man tror", men ändå)...
..
..
..
..
Pass (vem är du egentligen?)
Pass (- Jag kan inte!)
Passa bollen vidare, håll ingenting kvar
Passa in, våga inte sticka ut
Passa're, verkligheten är värre än du tror
Passare - raka linjer och räta vinklar är allt som behövs...
14 oktober 2007
Negativitetslista!
En liten trevlig lista på allt jag tycker illa om just nu:
- Jag är grymt trött och har ont överallt.
- Imorgon har jag träning som jag måste gå på (eller typ känner att jag måste, får dåligt samvete annars).
- Jag har kemiprov på tisdag som jag inte kommer hinna plugga tillräckligt till.
- På onsdag ska jag hålla engelskaföredrag med Karin, jag kan knappt min text.
- På torsdag ska vi lämna in en avancerad historiauppsats på ett A4 som jag inte ens har hunnit börja på och förmodligen inte kommer hinna fixa klart med heller.
- På fredag fyller mamma år och jag har ingen present (och just det! Då fyller även Winnerbäck år, jag och Anna skulle ju skicka en present! Jävlar, det får bli snabbt det.)
- I helgen har jag bandymatch, det är massa människor som jag vill hinna träffa och dessutom vill jag jättegärna gå på massage, men jag hinner inte.
Fan, måste plugga, måste sova, måste leva, lyckas inte med nåt =/ Godnatt, sov sött <3<3
Schvettiga bratwurstar, persilja & majs
Morgonen efter vaknade vi till ett stilla duggregn, och alla frös som fan. Det var våra trevliga engelsktalande grannar, som bodde i en stuga några hundra meter bort, som uppenbart hade bråkat med några andra från den gruppen och därför bestämt sig för att laga frukost vid bordet fyra meter från vårt vindskydd. Klockan 07:30 började dom alltså slamra med sina köksgrejer utanför oss, och till råga på allt smög sig snart en ljuvlig doft av bacon in under presenningen och retade våra luktsinnen till vansinne, något som fick oss att livligt börja prata om hur de ju egentligen borde bjuda oss på lite bacon som ursäkt för att de stört oss. Efter att ha ätit lite gröt och mackor fick vi sedan reda på att en av de nya grannarna visst kunde svenska, när han kom och frågade om vi ville ha bacon... Trots det något skämmiga i situationen kunde vi ju inte annat än tacka ja, och ett litet diskret jävla kilo bacon fick vi. Det är sjukt mycket. Så vi stekte lite av det och hade på mackan, drack lite o'boy och blåbärssoppa och började sedan plocka ihop grejerna och diska. Vi kom iväg runt halv 11 och gick rätt länge innan vi stannade vid en sjö och åt pasta med Keldasås (och bacon! =D), och givetvis även majs. ^^ Hanna glassade med sina skills och krokade armen runt sitt eget huvud, vi andra va inte riktigt lika framgångsrika.
Sen gick vi rätt mycket till, finns inte så mycket att berätta om själva vandringen egentligen, vi stannade nog några gånger för att typ gå och kissa, äta godis, fixa kläderna och så vidare. När vi äntligen kom till pendeltåget i Handen hade vi världens flax och kom in på perrongen i samma minut som ett tre minuter försenat tåg kom in, och fick springa som fan för att komma på ^^ Sen satt vi och var överskabbiga i tåget, med feta ryggsäckar och åt kakor, godis och solrosfrön. Undrar vad de andra tänkte om oss... På tunnelbanan fick vi i alla fall bättre sällskap, massa människor från KTH som gick runt i såna där trevliga overaller fulla med olika märken på. Det fick oss att plötsligt framstå som helt normala ;D Med tanke på vårt utseende och graden av fräsch-het var vi jätterädda att bli sedda av någon vi kände, och därför kan ni kanske föreställa er paniken i mina ögon när jag hör någon ropa "Malin!" bakom mig, och jag desperat frågar de andra "Är det till mig? Är det till mig?!", hahahah ^^ Det var det inte. Men vi insåg att vi ändå skulle behöva möta helvetet snart, det vill säga lidingöbanan. Klockan var runt fyra, alltså ungefär när alla affärer stänger i stan, och våra chanser att helt obemärkt komma innanför ytterdörren var därmed obefintliga. Vi såg vår gamla kemilärare (haha, skriver så i rädsla för att bli hittad i googling av hans namn xD), den äldre av dem alltså. ^^ Sen när konduktören kom lyckades jag med feta pinsamma situationen genom att ha typ arton olika fickor som jag vet att någon av alla innehåller mitt SL-kort... Kom hem typ 16:16, då kollade jag på klockan i alla fall.
Sammanfattning av helgens hajk:
Sen gick vi rätt mycket till, finns inte så mycket att berätta om själva vandringen egentligen, vi stannade nog några gånger för att typ gå och kissa, äta godis, fixa kläderna och så vidare. När vi äntligen kom till pendeltåget i Handen hade vi världens flax och kom in på perrongen i samma minut som ett tre minuter försenat tåg kom in, och fick springa som fan för att komma på ^^ Sen satt vi och var överskabbiga i tåget, med feta ryggsäckar och åt kakor, godis och solrosfrön. Undrar vad de andra tänkte om oss... På tunnelbanan fick vi i alla fall bättre sällskap, massa människor från KTH som gick runt i såna där trevliga overaller fulla med olika märken på. Det fick oss att plötsligt framstå som helt normala ;D Med tanke på vårt utseende och graden av fräsch-het var vi jätterädda att bli sedda av någon vi kände, och därför kan ni kanske föreställa er paniken i mina ögon när jag hör någon ropa "Malin!" bakom mig, och jag desperat frågar de andra "Är det till mig? Är det till mig?!", hahahah ^^ Det var det inte. Men vi insåg att vi ändå skulle behöva möta helvetet snart, det vill säga lidingöbanan. Klockan var runt fyra, alltså ungefär när alla affärer stänger i stan, och våra chanser att helt obemärkt komma innanför ytterdörren var därmed obefintliga. Vi såg vår gamla kemilärare (haha, skriver så i rädsla för att bli hittad i googling av hans namn xD), den äldre av dem alltså. ^^ Sen när konduktören kom lyckades jag med feta pinsamma situationen genom att ha typ arton olika fickor som jag vet att någon av alla innehåller mitt SL-kort... Kom hem typ 16:16, då kollade jag på klockan i alla fall.
Sammanfattning av helgens hajk:
- Vi har ätit persilja på i princip allt, såväl couscous som smörgås. (För att inte tala om hajkbananerna och gröten, läs: skämt ^^)
- Vi har haft majs till alla maträtter
- En specifik lek har genomsyrat alla aktiviteter, nämligen den som går ut på att ersätta ord i filmtitlar, TV-serier, skämt, ordspråk etc. med ordet bratwurst. Exempel: Sagan om bratwurstens återkomst, och Winnerbäck-citatet "torka tårarna min bratwurst" som Hanna först inte ville inse kunde misstolkas grovt, typ genom att stoppa in ett "av" där x'D
- De vanligaste orden har definitivt varit schvett (dock var det bara Tess som schvettades under natten), lame (för att det är Hannas kommentar till allt) och kanske lökigt (bara för att Hanna inte kan sluta använda det uttrycket). - Känner att det vart lite mycket Hanna där! Du är populär.
- Ännu en ny dialekt har använts, som Lilie dampade på eftersom någon ju måste göra det.
Har ätit middag och försökt plugga, utan någon större framgång kan man väl konstatera. Jag är helt otroligt trött, när klockan var åtta somnade jag hela tiden, jag borde verkligen gå och lägga mig. Men jag orkar inte, hinner inte, måste plugga, fast det gör jag ju inte...
PUSS. (L)Vandringshajk =D
Hejsan.
Kan ju inleda med att säga att det här är det trehundrade (publicerade) inlägget i bloggen. Ifall ni undrade. Så nu kan jag känna mig som en överseriös genomcool bloggare, eller något i den stilen typ.
Vandringshajk: Lördagen inleddes med väckning klockan halv åtta, och efter lite krångel med Lidingöbanan kom vi ändå iväg till sist. Fyra taggade scouter + mamma Duveblad tog sig med tunnelbana och pendeltåg till Hemfosa, varifrån vi sedan började vandra. Efter en bit på asfaltsväg bar det rakt in i skogen, med förvarningen "Varning! Älgjakt pågår!". Lite stillsamt undrade vi vad den skylten egentligen ville varna oss för; älgar eller jägare, och vad den skulle få oss att göra för att akta oss. Liksom, ducka i förebyggande syfte, i händelse att någon skulle råka fyra av ett gevärsskott just mot oss, eller vad? Mycket mystiskt. Vi gick en bit, lagade lunch bestående av pulvermos, köttbullar, majs och mackor och gick sen en bit till. Och lite till. Med ganska många pauser för vila, tröjbyte och annat nödvändigt. Till slut var vi nog alla rätt så missnöjda över att det där Paradiset hade en sådan märklig, retlig tendens att liksom flytta på sig vartefter vi kom närmare. Och de där sista 2,5 kilometrarna från berget till vindskyddet var nog de längsta i mitt liv... De måste ha varit minst fem.
Till slut kom vi fram i alla fall, och medan Lilie, mamma och Emo var duktiga och gjorde upp eld, låg jag och Hanna i sovsäckarna och glassade. Till middag bjöds det på couscous och grillkorv samt morötter, crème fraîche (oj jääklar vad nöjd jag är med stavningen där!) och majs, såklart. Ingen pallade diska så vi gick helt enkelt och la oss, redo att somna tills vi insåg att klockan bara var typ åtta. Det var visserligen kolmörkt ute och förmodligen redan minusgrader (fan vad vi frös!), men vi låg ändå vakna en stund efter den obeskrivligt smakliga efterrätten bestående av banan med smält choklad i, vars imponerande utseende finns att beskåda på bilddagboken.
Tar nästa dag i ett nytt inlägg (måste ju hålla mitt två-inlägg-varje-dag-koncept - och nu krävs fyra under samma kväll!). Puss ^^
Kan ju inleda med att säga att det här är det trehundrade (publicerade) inlägget i bloggen. Ifall ni undrade. Så nu kan jag känna mig som en överseriös genomcool bloggare, eller något i den stilen typ.
Vandringshajk: Lördagen inleddes med väckning klockan halv åtta, och efter lite krångel med Lidingöbanan kom vi ändå iväg till sist. Fyra taggade scouter + mamma Duveblad tog sig med tunnelbana och pendeltåg till Hemfosa, varifrån vi sedan började vandra. Efter en bit på asfaltsväg bar det rakt in i skogen, med förvarningen "Varning! Älgjakt pågår!". Lite stillsamt undrade vi vad den skylten egentligen ville varna oss för; älgar eller jägare, och vad den skulle få oss att göra för att akta oss. Liksom, ducka i förebyggande syfte, i händelse att någon skulle råka fyra av ett gevärsskott just mot oss, eller vad? Mycket mystiskt. Vi gick en bit, lagade lunch bestående av pulvermos, köttbullar, majs och mackor och gick sen en bit till. Och lite till. Med ganska många pauser för vila, tröjbyte och annat nödvändigt. Till slut var vi nog alla rätt så missnöjda över att det där Paradiset hade en sådan märklig, retlig tendens att liksom flytta på sig vartefter vi kom närmare. Och de där sista 2,5 kilometrarna från berget till vindskyddet var nog de längsta i mitt liv... De måste ha varit minst fem.
Till slut kom vi fram i alla fall, och medan Lilie, mamma och Emo var duktiga och gjorde upp eld, låg jag och Hanna i sovsäckarna och glassade. Till middag bjöds det på couscous och grillkorv samt morötter, crème fraîche (oj jääklar vad nöjd jag är med stavningen där!) och majs, såklart. Ingen pallade diska så vi gick helt enkelt och la oss, redo att somna tills vi insåg att klockan bara var typ åtta. Det var visserligen kolmörkt ute och förmodligen redan minusgrader (fan vad vi frös!), men vi låg ändå vakna en stund efter den obeskrivligt smakliga efterrätten bestående av banan med smält choklad i, vars imponerande utseende finns att beskåda på bilddagboken.
Tar nästa dag i ett nytt inlägg (måste ju hålla mitt två-inlägg-varje-dag-koncept - och nu krävs fyra under samma kväll!). Puss ^^
12 oktober 2007
Freeeedag!
Tjo!
Idag har vädret haft sådär trevligt svårt att bestämma sig, det tycker jag är kul. Tyvärr blev det ingen snö som utlovat, vare sig igår eller idag, men grådisigt regn varvat med höstigt solljus har i alla fall spritt variation över huvudstaden under dagen :D I skolan tråkade vi oss med matte, engelska och biologi (med vikarie), och efter lunch hade jag enskilt möte med min mentor. Det var inte så farligt, hon bits inte så hårt och tar rätt så sällan en riktig tugga, så det var helt okej faktiskt. (skämt) På lunchen satt vi vid datorerna och gjorde lite skoljobb varvat med annat, vi glodde på David i B när han spelade trummor på MySpaceTV och såg lite trevliga filmer på utube. Och Linnea visade en sjukt rolig sida med fotografier från typ två reklamer som hamnat lite olägligt bredvid varandra och liknande xD Kan ju prova att hitta den... japp. www.oddee.com heter den, ni måste kolla ^^
På historian låg jag för en gångs skull inte på golvet och vred mig av skratt, utan jobbade seriöst nästan hela lektionen. Dock är jag inte så säker på att läraren är särskilt imponerad av mig ändå... Jag vet inte riktigt.
Orkar inte hitta på något vettigt att skriva om nu, som om jag har gjort det tidigare eller något sånt, hare bra och allt sånt där. PUSS!
Idag har vädret haft sådär trevligt svårt att bestämma sig, det tycker jag är kul. Tyvärr blev det ingen snö som utlovat, vare sig igår eller idag, men grådisigt regn varvat med höstigt solljus har i alla fall spritt variation över huvudstaden under dagen :D I skolan tråkade vi oss med matte, engelska och biologi (med vikarie), och efter lunch hade jag enskilt möte med min mentor. Det var inte så farligt, hon bits inte så hårt och tar rätt så sällan en riktig tugga, så det var helt okej faktiskt. (skämt) På lunchen satt vi vid datorerna och gjorde lite skoljobb varvat med annat, vi glodde på David i B när han spelade trummor på MySpaceTV och såg lite trevliga filmer på utube. Och Linnea visade en sjukt rolig sida med fotografier från typ två reklamer som hamnat lite olägligt bredvid varandra och liknande xD Kan ju prova att hitta den... japp. www.oddee.com heter den, ni måste kolla ^^
På historian låg jag för en gångs skull inte på golvet och vred mig av skratt, utan jobbade seriöst nästan hela lektionen. Dock är jag inte så säker på att läraren är särskilt imponerad av mig ändå... Jag vet inte riktigt.
Orkar inte hitta på något vettigt att skriva om nu, som om jag har gjort det tidigare eller något sånt, hare bra och allt sånt där. PUSS!
Det är fredag!
Halleu!
(eu på tyska blir oj) (min österrikiska familj mobbade mig för att jag sa Oj hela tiden)
Nu är jag glad igen. Bara så att ni vet :D Jag gillar att det är fredag, då är det helg imorgon, och Erik var så söt igår när han typ studsade runt för att han kom till samma insikt som jag. ^^
Igår var jag en oansvarig, otacksam, respektlös och extremt slapp människa och bangade innebandyfysen. I stället stannade jag hemma och pluggade hela kvällen, så nu är jag klar med engelskatexten, jag har läst det vi ska i Educating Rita och jag har börjat plugga på historian. Jäklar, det här var mer än jag trodde om mig själv.
Idag händer väl inget särskilt, lite trevliga lektioner som matte och biologi (undrar om Monika är där idag?), och sen ska jag lämna tillbaka Die Brüder Löwenherz (mobba mig) innan vi ska handla inför hajken på Willys :)
Mitt tåg går om 20 minuter. Tror jag måste gå... Ciao! (L)
(eu på tyska blir oj) (min österrikiska familj mobbade mig för att jag sa Oj hela tiden)
Nu är jag glad igen. Bara så att ni vet :D Jag gillar att det är fredag, då är det helg imorgon, och Erik var så söt igår när han typ studsade runt för att han kom till samma insikt som jag. ^^
Igår var jag en oansvarig, otacksam, respektlös och extremt slapp människa och bangade innebandyfysen. I stället stannade jag hemma och pluggade hela kvällen, så nu är jag klar med engelskatexten, jag har läst det vi ska i Educating Rita och jag har börjat plugga på historian. Jäklar, det här var mer än jag trodde om mig själv.
Idag händer väl inget särskilt, lite trevliga lektioner som matte och biologi (undrar om Monika är där idag?), och sen ska jag lämna tillbaka Die Brüder Löwenherz (mobba mig) innan vi ska handla inför hajken på Willys :)
Mitt tåg går om 20 minuter. Tror jag måste gå... Ciao! (L)
11 oktober 2007
Jag mår dåligt!
Nu mår jag om möjligt ännu sämre. Det är fuckat kallt ute, höll på att frysa ihjäl när jag cyklade till skolan.
Jag har frusit som fan hela dagen, och just nu har jag på mig en tjock jacka som söta Erik har lånat ut <3<3 Jag skulle egentligen ha gått hem redan efter lunch men folk intalade mig att det bröt mot den heliga VRG-andan och jag borde känna mig väldigt oambitiös om jag skolkade. Fuck it säger jag bara, jag ha verkligen ingen anledning att vara här. Ändå är jag det.
Nu måste jag plugga, framför allt historia eftersom jag inte har gjort läxan till igår och dessutom har inlämning nästa vecka. TJO!
Jag har frusit som fan hela dagen, och just nu har jag på mig en tjock jacka som söta Erik har lånat ut <3<3 Jag skulle egentligen ha gått hem redan efter lunch men folk intalade mig att det bröt mot den heliga VRG-andan och jag borde känna mig väldigt oambitiös om jag skolkade. Fuck it säger jag bara, jag ha verkligen ingen anledning att vara här. Ändå är jag det.
Nu måste jag plugga, framför allt historia eftersom jag inte har gjort läxan till igår och dessutom har inlämning nästa vecka. TJO!
Torsdag morgon
Jag har kommit fram till att jag hatar ganska mycket. Just nu sitter jag och hatar att vi, på grund av att Monika har varit sjuk, måste ändra schemat och gå på fel lektioner. Jag skulle haft kemi just nu, men den är inställd eftersom hon inte är i skolan. I eftermiddag skulle jag varken ha haft kemi eller biologi eftersom det är fel vecka, men nu måste jag vänta en timme under kemin och sen gå på biologin och därmed sluta tre timmar senare än annars! För övrigt så kommer den biologilektionen gå ut på att de stackarna som ska redovisa sina arbeten gör det inför en vikarie som filmar alltihop och visar för Monika så att hon kan betygssätta (med ett eller två s?) det. Inser ni hur jävla sjukt det är?! Fatta att hela min veckoplanering går i kras på grund av den här galna lösningen :'(
Nu tänkte jag dra till skolan, med lite självdiciplin kanske jag lyckas plugga innan tyskan. Puss
Nu tänkte jag dra till skolan, med lite självdiciplin kanske jag lyckas plugga innan tyskan. Puss
10 oktober 2007
Datalektion
Hej, jag hatar det här. Jag fick G på dataprovet, föga överraskande men inte särskilt trevligt för det. Här är den senaste versionen av klagolista:
- G på dataprovet
- JAG HAR TAPPAT EN GUMMIPLUPP TILL MINA MOBILSNÄCKOR :'(
- Jag har matte efter det här, och sen kör. Kommer hem absolut tidigast halv 6.
- Jag måste plugga historia, engelska och massa mer, och har inte tid alls i helgen
- Via skolans datorer kan man inte skriva normalt i bloggen, så det tar en sekund innan tecknena visas och det är extremt störande
- Jag är trött
PUSS!
09 oktober 2007
Jo, lergubbar & orientering
Dagens hyllning går till Johanna som fyller 16 år. Grattis!! ♥ ♥ ♥
Imorse var jag ute och sprang på gatorna klockan 20 över 6 för att montera min lilla fina överraskning till Johanna. Det var ganska jobbigt men rätt skönt också, det var rätt kallt och luften var sådär trevligt härlig att andas. I övrigt var vädret som de flesta andra dagar den senaste tiden, helt otroligt underbart fint bara för att hedra allas vår käraste Jo.
Skoldagen inleddes med självmordsskrivning om C... Colden? Nej, Holden Caulfield och Räddaren i nöden. Vilket var ungefär vad som kunde behövts vid ett flertal tillfällen under tiden jag läste den boken på grund av mina mentala sammanbrott. Förlåt, men jag tyckte verkligen inte om den. Och att sitta där och försöka kläcka ur sig intelligenta åsikter om denna person som verkar i högsta grad skum, trots att man helst skulle vilja kasta några mosiga tomater på honom och be honom dra åt helvete, är extremt påfrestande. Vi skulle skriva mellan 600 och 800 ord, med en lite snabb överslagsräkning kom jag fram till att jag hade producerat 1200. Gissa vem som står först i kön till galgen nu, liksom.
På ESU:n gjorde vi lerfigurer, det var roligt, vår hade extremt stor hjärna och ett überstort ben och ett minilitet, och två skumma armar också. Han satt naken på en stor klump av lera och hade extremt dålig hållning på grund av huvudets storlek. Tilläggas bör att Jonas gjorde ansiktet och lyckades otroligt bra med munnen som påminde om Johannas när hon håller fast en penna ^^
Inställd svenska gjorde oss överlyckliga över lite tidigare lunch, tills vi såg vad som bjöds. Potatismoset var sådär mysimosigt slibbigt med stora klumpar i, och jag har insett att det är för att dom gör mos på fast potatis. Hur smart får man bli?! Jag ska lätt tipsa dom om något annat. Sen hade vi i alla fall tre timmars håltimme innan idrotten på frescati. Den första tiden slogs ihjäl genom halvseriöst schackspel med Linnea, Klara och Olivia. Jag var duktig och försökte bli av med alla pjäser, samt lyckades med det. Jag trampade till Frescati och tog mig tid dubbelt så snabbt som offrena som åkte buss, såklart, och väl där spelade vi lite fotboll (Malin and tha booyz). Det är så roligt, för första gången säger killarna "Bra Malin!" medan vi spelar, inte för att jag är så slående bra i jämförelse med dem utan för att jag gjorde någonting som var bra för att vara mig. Och att sänka alla förväntningar till noll genom överdriven självdistans och sarkasm får dem att efteråt säga att "Fan Malin, du är ju rätt bra ändå!". Då blir jag glad. Vi orienterade på idrotten, gick nästan hela vägen på korta banan och plockade typ hälften av kontrollerna. Vi är helt enkelt bäst. (Hanna blir impressed, antar jag)
Sen spelade dom lacrosse på After school sports, fan vad jag ville vara med! Såg så jävla tufft ut. I stället trampade jag hemåt, hann duscha innan flöjten där vi överflummade som vanligt, och sen gick jag förbi Jo. Där fick jag äran att möta hennes boyfriend, bara för att jag är cool, samt hennes kusin och lillebror. Jag antar att hennes släkt var otroligt nöjd med att jag kidnappade tha ungdomar från middagen, moahaha 8D
Ojoj, nu måste jag göra med annat, ha det fint alla barn! Pusselipuss =) ♥
Imorse var jag ute och sprang på gatorna klockan 20 över 6 för att montera min lilla fina överraskning till Johanna. Det var ganska jobbigt men rätt skönt också, det var rätt kallt och luften var sådär trevligt härlig att andas. I övrigt var vädret som de flesta andra dagar den senaste tiden, helt otroligt underbart fint bara för att hedra allas vår käraste Jo.
Skoldagen inleddes med självmordsskrivning om C... Colden? Nej, Holden Caulfield och Räddaren i nöden. Vilket var ungefär vad som kunde behövts vid ett flertal tillfällen under tiden jag läste den boken på grund av mina mentala sammanbrott. Förlåt, men jag tyckte verkligen inte om den. Och att sitta där och försöka kläcka ur sig intelligenta åsikter om denna person som verkar i högsta grad skum, trots att man helst skulle vilja kasta några mosiga tomater på honom och be honom dra åt helvete, är extremt påfrestande. Vi skulle skriva mellan 600 och 800 ord, med en lite snabb överslagsräkning kom jag fram till att jag hade producerat 1200. Gissa vem som står först i kön till galgen nu, liksom.
På ESU:n gjorde vi lerfigurer, det var roligt, vår hade extremt stor hjärna och ett überstort ben och ett minilitet, och två skumma armar också. Han satt naken på en stor klump av lera och hade extremt dålig hållning på grund av huvudets storlek. Tilläggas bör att Jonas gjorde ansiktet och lyckades otroligt bra med munnen som påminde om Johannas när hon håller fast en penna ^^
Inställd svenska gjorde oss överlyckliga över lite tidigare lunch, tills vi såg vad som bjöds. Potatismoset var sådär mysimosigt slibbigt med stora klumpar i, och jag har insett att det är för att dom gör mos på fast potatis. Hur smart får man bli?! Jag ska lätt tipsa dom om något annat. Sen hade vi i alla fall tre timmars håltimme innan idrotten på frescati. Den första tiden slogs ihjäl genom halvseriöst schackspel med Linnea, Klara och Olivia. Jag var duktig och försökte bli av med alla pjäser, samt lyckades med det. Jag trampade till Frescati och tog mig tid dubbelt så snabbt som offrena som åkte buss, såklart, och väl där spelade vi lite fotboll (Malin and tha booyz). Det är så roligt, för första gången säger killarna "Bra Malin!" medan vi spelar, inte för att jag är så slående bra i jämförelse med dem utan för att jag gjorde någonting som var bra för att vara mig. Och att sänka alla förväntningar till noll genom överdriven självdistans och sarkasm får dem att efteråt säga att "Fan Malin, du är ju rätt bra ändå!". Då blir jag glad. Vi orienterade på idrotten, gick nästan hela vägen på korta banan och plockade typ hälften av kontrollerna. Vi är helt enkelt bäst. (Hanna blir impressed, antar jag)
Sen spelade dom lacrosse på After school sports, fan vad jag ville vara med! Såg så jävla tufft ut. I stället trampade jag hemåt, hann duscha innan flöjten där vi överflummade som vanligt, och sen gick jag förbi Jo. Där fick jag äran att möta hennes boyfriend, bara för att jag är cool, samt hennes kusin och lillebror. Jag antar att hennes släkt var otroligt nöjd med att jag kidnappade tha ungdomar från middagen, moahaha 8D
Ojoj, nu måste jag göra med annat, ha det fint alla barn! Pusselipuss =) ♥
08 oktober 2007
Blogghälsningar från 3:3
Hej där.
Igårkväll kunde jag inte somna, så jag låg och löste sudoku halva natten, vilket ledde till att jag har sovit cirka fyra timmar inatt! Och ändå var jag piggare imorse än jag brukar vara, det är konstigt.
Den här morgonen var verkligen en av årets finaste. Hela stan liksom blänkte i morgonljuset, vattnet glittrade och man hade solen i ögonen när man cyklade över Lidingöbron. Gissa om jag verkligen ville (citera Linnea) mörda mig själv för att jag hade lämnat kameran hemma på skrivbordet? Fast hade jag tagit med den hade jag säkert kommit för sent, men ändå. Det var riktigt fint, lite sådär lagom poetiskt artistiskt och typ religiöst.
Ska gnälla lite till på stockholmstrafiken eftersom jag är så otroligt bra på att just klaga. På Birger Jarlsgatan kom i morse en trevlig liten lastbil modell 8 ton upp och körde typ tre meter bakom mig. Samt pressade upp mig mot kanten för att själv få plats och hinna fram innan rödljusen slog om. Och det var inte utan att man skulle föredra att kasta sig huvudstupa in i betongblocken som står staplade på trottoaren och dö på kuppen framför att bli överkörd av monsterbilen... Spydde ut avgaser gjorde den också.
På matten var Pär fett gullig och typ sa att på grund av "det här som hänt på Kungsholmen" var det helt okej att gå ut från lektionen och gråta en stund. Det lät fint :') Det är roligt att se folk som annars sällan är väldigt allvarliga och djupa plötsligt ta någonting på största allvar. Lite läskigt men ganska skönt också...
Dataprovet fuckade sig totalt. Jag lyckades varken med någon vattenstämpel eller hängande indrag och hela dokumentet blev liksom inte det minsta likt förlagan. Vilket ju måste ses som ett misslyckande... Ja, om jag någonsin sett det där MVG:t sväva lite trevligt i luften framför mig så ser jag det just nu flaxa till och flyga iväg upp utom räckhåll, för inte en chans att jag klarar det efter det här kan jag ju bara säga. Men det gör egentligen inte så mycket, jag har bestämt mig för att inte ta allt på fullaste allvar och överpressa mig själv att ha bäst betyg och så vidare. (Låter väl skitbra, först kämpa sig igenom högstadiet och komma in med 315 till VRG, och sen gå ut därifrån med typ 15.0 i snitt ^^) Jag vet inte, har väl blivit lite skoltrött eller något, men jag orkar inte bekymra mig längre. Det får bli som det blir och jag måste inte vara bäst på allt.
Sen åt vi, hade biologi och åt igen, och nu har vi haft en kort tyskalektion som gick ut på att göra lite fina grammatikuppgifter i häftet, lyssna på musik och sen chilla därifrån till 3:3 (skönaste datasalen) för att leka blogg och facebook. Bäst. Snart har vi kemi, oj oj oj vad taggad man kan vara alltså, jag typ hoppar högt av upphetsning. Inte. Ikväll ska vi äta kladdkaka i lokalen för att fira att Malin har fyllt år! Det ska bli najs =) Däremot har jag ju fått reda på att jag inte är straffmyndig som jag trott eftersom lagen ändrades i våras. Enligt Eriks (aningen osäkra) källor är jag inte heller byxmyndig... Grattis till mig alltså. Vi tar det nästa år då xD
PUSSELIPUSS
PS. Jag har insett att jag på två dagar redan blivit beroende av Facebook... Och att det ersätter en hel del av den tiden som kunde gått åt till att blogga. Det är lite synd. DS.
Igårkväll kunde jag inte somna, så jag låg och löste sudoku halva natten, vilket ledde till att jag har sovit cirka fyra timmar inatt! Och ändå var jag piggare imorse än jag brukar vara, det är konstigt.
Den här morgonen var verkligen en av årets finaste. Hela stan liksom blänkte i morgonljuset, vattnet glittrade och man hade solen i ögonen när man cyklade över Lidingöbron. Gissa om jag verkligen ville (citera Linnea) mörda mig själv för att jag hade lämnat kameran hemma på skrivbordet? Fast hade jag tagit med den hade jag säkert kommit för sent, men ändå. Det var riktigt fint, lite sådär lagom poetiskt artistiskt och typ religiöst.
Ska gnälla lite till på stockholmstrafiken eftersom jag är så otroligt bra på att just klaga. På Birger Jarlsgatan kom i morse en trevlig liten lastbil modell 8 ton upp och körde typ tre meter bakom mig. Samt pressade upp mig mot kanten för att själv få plats och hinna fram innan rödljusen slog om. Och det var inte utan att man skulle föredra att kasta sig huvudstupa in i betongblocken som står staplade på trottoaren och dö på kuppen framför att bli överkörd av monsterbilen... Spydde ut avgaser gjorde den också.
På matten var Pär fett gullig och typ sa att på grund av "det här som hänt på Kungsholmen" var det helt okej att gå ut från lektionen och gråta en stund. Det lät fint :') Det är roligt att se folk som annars sällan är väldigt allvarliga och djupa plötsligt ta någonting på största allvar. Lite läskigt men ganska skönt också...
Dataprovet fuckade sig totalt. Jag lyckades varken med någon vattenstämpel eller hängande indrag och hela dokumentet blev liksom inte det minsta likt förlagan. Vilket ju måste ses som ett misslyckande... Ja, om jag någonsin sett det där MVG:t sväva lite trevligt i luften framför mig så ser jag det just nu flaxa till och flyga iväg upp utom räckhåll, för inte en chans att jag klarar det efter det här kan jag ju bara säga. Men det gör egentligen inte så mycket, jag har bestämt mig för att inte ta allt på fullaste allvar och överpressa mig själv att ha bäst betyg och så vidare. (Låter väl skitbra, först kämpa sig igenom högstadiet och komma in med 315 till VRG, och sen gå ut därifrån med typ 15.0 i snitt ^^) Jag vet inte, har väl blivit lite skoltrött eller något, men jag orkar inte bekymra mig längre. Det får bli som det blir och jag måste inte vara bäst på allt.
Sen åt vi, hade biologi och åt igen, och nu har vi haft en kort tyskalektion som gick ut på att göra lite fina grammatikuppgifter i häftet, lyssna på musik och sen chilla därifrån till 3:3 (skönaste datasalen) för att leka blogg och facebook. Bäst. Snart har vi kemi, oj oj oj vad taggad man kan vara alltså, jag typ hoppar högt av upphetsning. Inte. Ikväll ska vi äta kladdkaka i lokalen för att fira att Malin har fyllt år! Det ska bli najs =) Däremot har jag ju fått reda på att jag inte är straffmyndig som jag trott eftersom lagen ändrades i våras. Enligt Eriks (aningen osäkra) källor är jag inte heller byxmyndig... Grattis till mig alltså. Vi tar det nästa år då xD
PUSSELIPUSS
PS. Jag har insett att jag på två dagar redan blivit beroende av Facebook... Och att det ersätter en hel del av den tiden som kunde gått åt till att blogga. Det är lite synd. DS.
07 oktober 2007
Söndagsbloggande
Okej, har just varit ute med Råsa Cc, Jo och delvis Erik, det var mysigt. Jag kom på en till punkt på min klagolista förut men just nu minns jag inte... hm, vad var det...? =/ Fan för mitt minne, det suger att aldrig komma ihåg sånt som man tänker att man ska komma ihåg om en timme. Bajs.
Okej, oavsett så suger det att man ska misshandla en sextonårig kille till döds. Det suger att ha en ÜBERSEG (verkligen) dator, som gör att allt man ska göra tar tre gånger så lång tid som annars. Seriöst kan det ta femton sekunder att över huvud taget få upp ett Internetfönster, ALLT tar sjukt lång tid. Säkert för att jag har lyckats skaffa massa virus och skit, det är bara min användare som är sådär överbelastad... det suger verkligen. Jag ska köpa en egen dator. Haha, jag börjar känna mig som typ "wannabe sugbloggen", känns inte alls särskilt bra. Jag menar, man ska ju skapa sig nåt eget, eller hur? Fan vad jag inte är egen. Jag är, som jag sagt massa gånger förut, inte speciell, jag är bara annorlunda. Det suger!
Nu ska jag vara övertrendig (not) och kika facebook. PUSSEL! ♥
PS. DAMP! Imorgon har jag dataprov på Word, jag kan inte ett skit, jag kan inte öva heller utan möjligen läsa igenom anteckningarna. En till grej som suger: Att inte ha officepaketet! DS.
Okej, oavsett så suger det att man ska misshandla en sextonårig kille till döds. Det suger att ha en ÜBERSEG (verkligen) dator, som gör att allt man ska göra tar tre gånger så lång tid som annars. Seriöst kan det ta femton sekunder att över huvud taget få upp ett Internetfönster, ALLT tar sjukt lång tid. Säkert för att jag har lyckats skaffa massa virus och skit, det är bara min användare som är sådär överbelastad... det suger verkligen. Jag ska köpa en egen dator. Haha, jag börjar känna mig som typ "wannabe sugbloggen", känns inte alls särskilt bra. Jag menar, man ska ju skapa sig nåt eget, eller hur? Fan vad jag inte är egen. Jag är, som jag sagt massa gånger förut, inte speciell, jag är bara annorlunda. Det suger!
Nu ska jag vara övertrendig (not) och kika facebook. PUSSEL! ♥
PS. DAMP! Imorgon har jag dataprov på Word, jag kan inte ett skit, jag kan inte öva heller utan möjligen läsa igenom anteckningarna. En till grej som suger: Att inte ha officepaketet! DS.
Klagolista
Känner för att gnälla lite, gör en liten klagolista över allt som suger:
- Att vara ett år yngre än alla andra och därför inte få göra saker som alla andra får, till exempel gå på krogen eller komma in på studentfester som hålls på lokal.
- Att även om skolpengen innehåller lunchpengar så täcker inte det matkostnaderna i skolan, så att jag i slutändan drabbas eftersom vi både betalar direkt till skolan, samt till skolpengen via skatten vilket gör att jag finansierar skolans övriga utgifter till större del än vissa andra gör, som bor i kommuner där skolmaten inte ingår.
- Att kommunen håller gatlyktorna tända på dagen när det ändå är ljust, för att ha en anledning att spara på elen och bara ha varannan tänd på vinternätter (så småflickor lättare ska kunna bli våldtagna).
- Folk som inte har något liv utan ägnar sig att slå sönder busskurer som sen gör illa oskyldiga hundar i tassarna. Dessutom kostar de massor med pengar att ersätta hela tiden, och visst fan är det de pengarna som skulle kunnat gå till något roligt för alla uttråkade ungdomar att pyssla. Bad spiral, typ.
"And if it makes you less sad, i will die by your hands" (bara för att jag skrev om det igår men inte visste exakt hur frasen löd då, och bara för att det är så jävla sant ♥♥)
Ska käka nu, det blir väl ett nytt inlägg sen, TJO!
Det börjar visst bli höst, men den är aldrig riktigt lika grym och svartvit som man tror
Måste bara säga det först;
jag har fallit för trycket och skaffat Facebook. Är osäker på om jag ska se det som en förlust eller inte, jag funderar på saken.
Idag har jag inte gjort särskilt mycket spännande. Jag har pluggat lite, ritat med grannflickan som kom över och lyckats producera ett lite halvseriöst självporträtt som inte liknar mig ett dugg. Sen har jag lekt med datorn typ mycket eftersom jag har ett liv (såklart), och ätit av min födelsedagstårta som inte hade blivit sämre av att lagras några dagar =)
Jag har varit på en långpromenad med pappa och Charlie, vid Kottla och Stockby, och hälsat på lite trevliga hundar. Sen har jag ägnat en stund åt att stryka skjortor, samt insett att det, med tanke på allt pappa har att säga om strykning, lär finnas en hel vetenskap om just det. Något jag desvärre inte tänker fördjupa mig särskilt mycket i.
PUSS!
jag har fallit för trycket och skaffat Facebook. Är osäker på om jag ska se det som en förlust eller inte, jag funderar på saken.
Idag har jag inte gjort särskilt mycket spännande. Jag har pluggat lite, ritat med grannflickan som kom över och lyckats producera ett lite halvseriöst självporträtt som inte liknar mig ett dugg. Sen har jag lekt med datorn typ mycket eftersom jag har ett liv (såklart), och ätit av min födelsedagstårta som inte hade blivit sämre av att lagras några dagar =)
Jag har varit på en långpromenad med pappa och Charlie, vid Kottla och Stockby, och hälsat på lite trevliga hundar. Sen har jag ägnat en stund åt att stryka skjortor, samt insett att det, med tanke på allt pappa har att säga om strykning, lär finnas en hel vetenskap om just det. Något jag desvärre inte tänker fördjupa mig särskilt mycket i.
PUSS!
Lördagkvällen
Tjo.
Puss
Eensamheten kväver en och
tystnaden ekar mellan väggarna
Tomheten omsluter varje sekund
Och ångesten suger musten ur en
Thaigryta och makaroner är en underskattad kombination
Det går en flicka längs vägen
och hon är inte glad
hon är självmordsbenägen
och luktar sprit och choklad
[bara passade mig igår kväll så bra]
Men så kom Cicci och det blev ju bra till slut, och jag fick en fin t-shirt som var från henne, Johanna och Lollo. Runt tolv följde jag henne hem igen och eftersom jag ändå bara somnade till Sagan om de två tornen, som Pelle tittade på, så gick jag och la mig tio i ett. Mamma och pappa kom hem en kvart senare, men då sov jag redan.
Puss
06 oktober 2007
Lördag
Vi förlorade bandymatchen, det är lite depp, men det gör egentligen inte så jättemycket. Alla var överens om att vi hade gjort en jättebra insats och även om jag blir sådär otroligt självkritisk som bara jag kan bli, så går det ändå över efter ett tag och även jag inser att jag kanske inte är så dålig ändå. En av domarna sa till mig under matchen att jag var duktig, då blev jag glad.
Fast tanken på att man har en enda funktion att fylla, en enda uppgift på planen, och ändå inte lyckas med det, är ganska deprimerande. Man är så otroligt utsatt där, insatt, inburad och utstirrad, och vad man gör kunde ingen annan haft ansvar för. På gott och ont.
..
..
..
Fast tanken på att man har en enda funktion att fylla, en enda uppgift på planen, och ändå inte lyckas med det, är ganska deprimerande. Man är så otroligt utsatt där, insatt, inburad och utstirrad, och vad man gör kunde ingen annan haft ansvar för. På gott och ont.
..
..
..
Leendet som får en att vilja göra allt för din skull
Så fort du ber om det, om det skulle göra dig glad
Skulle jag dö rakt framför dina ögon
För ditt leendes skull
..
..
..
Varför är alla människor
nån annanstans nån annan gång
med "Nån annan"
..
Varför har ingen tid
för ingenting med Ingen särskild
"Du sa du behövde tid, du hade tid"
..
Här är för tomt och mörkt
"Tystnad, när slutade vi
älska varandra?"
..
..
..
..
..
Death is nothing but a chicken exit
When life is shit and you can't fix it
When pain is all you think about
There'll always be one last way out...
..
..
..
..
05 oktober 2007
Självplågeri
..
Varför är jag så masochistisk?
Jag vet seriöst inte vad det för fel på mig. Jag plågar mig själv och njuter av det! Jag vill bli slagen, jag ber folk att slå hårdare och mera om de väl har börjat. Jag var såhär nära på att skära upp ett djupt sår i somras, bara för att vi skulle kunna skriva ett brev till juniorerna i blod, jag biter mig själv i knogarna och klöser min hud. Och just nu lyssnar jag på "Tears and rain", "Bed of roses" och "Chrissie, hur mår du". (...think that you're still in my bed...) Jag tycker helt uppenbart om att plåga mig i gamla minnen, kanske som en bestraffning, jag vet inte riktigt. Men det är ju bara det fina som jag förlorat som jag plockar fram igen och minns, och kanske är det så att sånt som är fint ska göra ont också. Jag vet inte.
..
..
..
You're the meaning in my life, you're the inspiration
..
And here's to you, mrs Robinson
Jesus loves you more than you will know... ooh...
[rabarberpaj]
..
****
..
There are children standing here, arms outstretched into the sky
Tears drying on their faces; he has been here.
Brothers lie in shallow graves, fathers lost without a trace
A nation blind to their disgrace, since he's been here.
..
And I see no bravery, no bravery
In your eyes anymore, only sadness...
..
..
..
...Och så hela Goodbye my lover också, men jag orkar inte skriva den texten.
..
And I love you, I swear that's true
I cannot live without you
♥
Fri dag
Idag hade jag matte 08:45, sådär lagom spännande. Efter det skulle vi haft engelska, men eftersom engelskläraren var sjuk så fick vi bara våra böcker och fick gå direkt. Efter det skulle det varit biologi men eftersom Monika är sjuk så gick vi och sov en stund i dramasalen på saccosäckarna, det var mysigt. Mentormötet innan lunch uteblev det med eftersom Catrin skulle på någon kurs, vilket resulterade i att vi hade rast från 09:35 till 13:40. Fyra timmar alltså, som efter ett misslyckat försök att äta skolmaten (idag var det verkligen oätbart) spenderades först på donken och sen uppe i Observatorielunden. Först var vi jag, Linnea och Paula, och sen kom Karin också. Vi tog oss upp för den branta grässlänten mot observatorielunden, däruppe klättrade vi i ett fint träd som var perfekt att sitta i, och efter det tog vi lite porriga bilder med oss och en kentaurstaty som stod på muren där. När vi var tvungna att gå tillbaka till skolan igen hasade vi ned för en minst lika brant grässlänt som vi gått upp för, och den sysslans följder kan bäst beskrivas med orden Gräs - ain't no more, sedan vi rivit upp allt gräs som fanns i backen, kändes det som. Det hoppade kaniner där :D
Så kom vi tillbaka och hade historialektion (med vår lärare som liknar Peter Griffin otroligt mycket!) som borde tillbringats under största tystnad och koncentration, vilket den tyvärr inte gjorde. Jag skrev faktiskt lite grann om någon emperor i Romarriket, men det var mest Linnea och (för)Klara(!) som gjorde det åt mig. Jag hade extremt ont i huvudet och förmodligen var det ganska många faktorer som spelade in där. Bland annat hade jag druckit för lite, ätit för lite riktig mat, ätit alldeles för mycket socker och dessutom tillbringat tio minuter med att dunka huvudet i Linneas överarm i vild förtjusning över hur trevligt det kändes när det studsade tillbaka igen... När Adam kastade pil med en stiftpenna över hela klassrummet lyckades den studsa bort till mig, och medan Jonas kastade sig fram för att få tag i den ålade jag mig ner så jag låg som på rygg på stolen, för att nå pennan med foten. Vilket jag nästan lyckades med, innan Jonas slog bort den så den hamnade under mig. Det hela slutade med att Jonas snodde åt sig pennan mitt framför näsan på mig, och jag satt på golvet och grät av skratt. Det var nog första gången jag fått en tillsägning av de annars så toleranta och vänliga lärarna på skolan... Jag förstår Stephen. Hoppas han förstår mig också ^^
Jag cyklade hem och gick ut med hunden, hälsade på Jo som ska åka till landet och ringde på hos Cicci där ingen var hemma. Nu sitter jag vid datorn (?!) och väntar på att familjen ska komma hem så vi kan åka till mormor och morfar. Bajs på att vara på middag just ikväll - Jag vill gå till Erik med barnen juh!! Sorg på det. Ha det fint =P Puss!
Så kom vi tillbaka och hade historialektion (med vår lärare som liknar Peter Griffin otroligt mycket!) som borde tillbringats under största tystnad och koncentration, vilket den tyvärr inte gjorde. Jag skrev faktiskt lite grann om någon emperor i Romarriket, men det var mest Linnea och (för)Klara(!) som gjorde det åt mig. Jag hade extremt ont i huvudet och förmodligen var det ganska många faktorer som spelade in där. Bland annat hade jag druckit för lite, ätit för lite riktig mat, ätit alldeles för mycket socker och dessutom tillbringat tio minuter med att dunka huvudet i Linneas överarm i vild förtjusning över hur trevligt det kändes när det studsade tillbaka igen... När Adam kastade pil med en stiftpenna över hela klassrummet lyckades den studsa bort till mig, och medan Jonas kastade sig fram för att få tag i den ålade jag mig ner så jag låg som på rygg på stolen, för att nå pennan med foten. Vilket jag nästan lyckades med, innan Jonas slog bort den så den hamnade under mig. Det hela slutade med att Jonas snodde åt sig pennan mitt framför näsan på mig, och jag satt på golvet och grät av skratt. Det var nog första gången jag fått en tillsägning av de annars så toleranta och vänliga lärarna på skolan... Jag förstår Stephen. Hoppas han förstår mig också ^^
Jag cyklade hem och gick ut med hunden, hälsade på Jo som ska åka till landet och ringde på hos Cicci där ingen var hemma. Nu sitter jag vid datorn (?!) och väntar på att familjen ska komma hem så vi kan åka till mormor och morfar. Bajs på att vara på middag just ikväll - Jag vill gå till Erik med barnen juh!! Sorg på det. Ha det fint =P Puss!
04 oktober 2007
Lame träning & depp i största allmänhet
Halloj.
På Lidingöbanan hade jag sällskap med Alex som skulle på sin gympaträning, det var trevligt. Och i trapporna i Ropsten mötte jag Oscar, och det var också jättekul! Har inte sett honom på... ett halvår eller något sånt, sorg på det. Det var roligt i alla fall :D
På träningen var det först bara jag och David, sen kom två till och fler blev vi inte. Några trodde att vi skulle vara i Gärdeshallen och andra kunde inte komma, och särskilt många är vi inte i laget. En del skott fick jag på mig och jag övade på att jonglera också (fan vad jag ska lära mig det, bara för att visa världen). Vi höll inte på så länge, alla ville nog hem utom jag som gärna skulle kört lite till.
Jag fick veta att David och Douglas inte får några pengar alls för att träna oss, det trodde jag faktiskt inte. Själv kan jag inte förstå hur man kan få två killar i 18-årsåldern att åta sig helvetet det innebär att träna laget, utan att behöva muta dem med en rejäl summa pengar för att göra det. Jag skulle säkert ha gjort det själv, ni vet hur jag är, men ändå. Och det är så jävla surt att få en tränare som man vet inte kommer kunna stanna särskilt länge, det är som att bli störtförälskad i någon under semestern utomlands eller vad som helst. Och under den där tiden som man verkligen borde ha njutit av att ha landets bästa tränare går man istället runt och vet att de snart kommer sluta... Åh, jag vet inte om jag ens kommer i närheten av att lyckas beskriva känslan av att vara rädd att älska något man vet att man kommer förlora, men jag kan ju inte vara ensam om att ha känt så i alla fall.
Lidingöbanan var försenad såklart, det var strömavbrott mellan Brevik och Gåshaga så förmodligen stod alla tåg på fel spår och allt möjligt. Jag sprang ner och hann med 206:an, kom fortfarande hem tidigare än om träningen slutat 19, och åt dopp i grytan (?!) till middag. Jag har ännu inte orkat duscha eller städa någonting, definitivt inte pluggat heller...
Känner mig bara så otroligt otillräcklig... Är det bara jag som hela tiden tror sig vara i vägen och irriterande? Som är helt övertygad om att världen vore bättre utan en, och som utan tvekan skulle ta livet av sig så fort någon bad en? Säg till om jag inte är ensam...
Och inte har jag fått nån kanelbulle heller. Bajs på det.
Puss & godnatt <3<3
På Lidingöbanan hade jag sällskap med Alex som skulle på sin gympaträning, det var trevligt. Och i trapporna i Ropsten mötte jag Oscar, och det var också jättekul! Har inte sett honom på... ett halvår eller något sånt, sorg på det. Det var roligt i alla fall :D
På träningen var det först bara jag och David, sen kom två till och fler blev vi inte. Några trodde att vi skulle vara i Gärdeshallen och andra kunde inte komma, och särskilt många är vi inte i laget. En del skott fick jag på mig och jag övade på att jonglera också (fan vad jag ska lära mig det, bara för att visa världen). Vi höll inte på så länge, alla ville nog hem utom jag som gärna skulle kört lite till.
Jag fick veta att David och Douglas inte får några pengar alls för att träna oss, det trodde jag faktiskt inte. Själv kan jag inte förstå hur man kan få två killar i 18-årsåldern att åta sig helvetet det innebär att träna laget, utan att behöva muta dem med en rejäl summa pengar för att göra det. Jag skulle säkert ha gjort det själv, ni vet hur jag är, men ändå. Och det är så jävla surt att få en tränare som man vet inte kommer kunna stanna särskilt länge, det är som att bli störtförälskad i någon under semestern utomlands eller vad som helst. Och under den där tiden som man verkligen borde ha njutit av att ha landets bästa tränare går man istället runt och vet att de snart kommer sluta... Åh, jag vet inte om jag ens kommer i närheten av att lyckas beskriva känslan av att vara rädd att älska något man vet att man kommer förlora, men jag kan ju inte vara ensam om att ha känt så i alla fall.
Lidingöbanan var försenad såklart, det var strömavbrott mellan Brevik och Gåshaga så förmodligen stod alla tåg på fel spår och allt möjligt. Jag sprang ner och hann med 206:an, kom fortfarande hem tidigare än om träningen slutat 19, och åt dopp i grytan (?!) till middag. Jag har ännu inte orkat duscha eller städa någonting, definitivt inte pluggat heller...
Känner mig bara så otroligt otillräcklig... Är det bara jag som hela tiden tror sig vara i vägen och irriterande? Som är helt övertygad om att världen vore bättre utan en, och som utan tvekan skulle ta livet av sig så fort någon bad en? Säg till om jag inte är ensam...
Och inte har jag fått nån kanelbulle heller. Bajs på det.
Puss & godnatt <3<3
Höstväder <3<3
Imorse, efter en välförtjänt sovmorgon, var jag ute med kaninen i trädgården. Där blev jag förstås extremt taggad på att fota (eftersom jag äntligen fått tillbaka vår kamera!). Morgonen var helt underbar, jättemycket Tau (jag tänker snabbare på tyska än på svenska :S dagg menade jag såklart) i gräset och en himmel som var oförskämt blå. Luften var sådär lätt att andas, och jag vet inte riktigt hur jag ska lösa det men någon gång vill jag lyckas rimma riktigt bra på det och andras och varandras. Solen värmde verkligen, så mycket att det ångade från äppelträden. Så jag gick runt i trädgården och fick bilder på både det ena och det andra, och sen tog jag med kameran i jackfickan.
Redan på Svalvägen tog det stopp, och det skulle ni förstå om ni såg det själva, för där står en jättestor lönn vars blad just nu skiftar i allt från grönt till mörkrött, och med den klarblå himlen bakom utgör det en syn som är i stort sett omöjlig för mig att bortse från, i synnerhet med en kamera liggande i fickan som väntar på att få kompensera för den klena uppmärksamhet den fått den senaste veckan. Sagt och gjort, och sådär fortsatte det när jag kom ner på cykelbanan mot Lidingöbron också. Jag vet inte riktigt hur det fungerar men kameran är väl ungefär som min drog, och ibland blir det svårt att avgöra hur mycket man tål. Vet inte riktigt om jag fick en överdos i morse... Det är i varje fall värt nästan vad som helst för att få leva någon enstaka gång, och det var vad jag gjorde under morgonen. Fördelen med att cykla till skolan, förutom att man får fota i naturen hur mycket man vill förstås, är att man är ganska ensam på vägarna (i alla fall nu i oktober), och det är ingen som ser att man gråter av vinden. Och jag tycker det är så underbart ^^
På Lidingöbron brukar det alltid stå gubbar och fiska, jag vet inte vad fisken heter men männen har ofta flera spön och på varje lina är det dessutom flera krokar. Och jag tycker egentligen inte om att man plågar djur men precis när jag cyklade förbi så fick en gammal man upp tre fiskar på samma spö, och glädjen i hans ansiktsuttryck och de silverfärgade fiskarna som glittrade i morgonsolen gjorde en verkligen sugen på att pausa tiden en stund och ta fram kameran igen... Tyvärr står det inte i min makt att göra såna saker.
Jag hade tänkt ut fina fraser på tyska som jag skulle använda till mitt försvar när jag kom för sent till tyskaprovet, men på något magiskt sätt lyckades jag ändå anlända skolan i tid, och kom upp till lektionssalen precis när Catrin öppnade. Och då var det ändå fem minuter kvar... Gissa om jag var nöjd. Provet var busenkelt, det bestod av en hörförståelse, en läsförståelse och lite skrivning. Att skriva på tyska tycker jag är jätteroligt, så när alla hade gått satt jag kvar där och skrev om segling och hur otroligt härligt jag tycker att det är, tills jag insåg att Catrin kanske var intresserad av att komma därifrån... Efter det var jag überlycklig hela dagen, ganska imponerande efter ett prov liksom, och det säger en del om hur underbar vår lärare är också.
Dagen flöt på och vi hade lunch, liv och studier och kemi. På kemin hade vi den andra gruppens kemilärare, och hon var rätt så bra men lyckades alltid krångla till det lite extra. I stället för att göra på ett enkelt sätt skulle hon försvåra det hela jättemycket, och sånt känns ju lite onödigt. Men vi var glada i alla fall för biologin var inställd så alla fick sluta 1 ½ timme tidigare än annars, vilket är anledningen till att jag hinner sitta här och blogga innan innebandyn.
Jag trampade hemåt i höstsolen och knarkade lite kamera på hemvägen också. När jag cyklade över Lidingöbron stod det en annan man på nästan samma ställe som den andra gjort, och han fiskade också. På asfalten låg det en liten fisk och sprattlade i solskenet, och människan vägrade göra något åt det! Jag skulle haft en hink med vatten med mig eller dödat fisken direkt, men inte fan låter man den ligga och dö på marken bara! Åh, där rök min lyckliga dag. I stället för att känna att allt är vackert och fint, tänkte jag att allt är vackert och sorgligt. Och att vi kommer dö till ljudet av änglatårar... Jag hatar den människan som förstörde vad som kunde blivit kanske årets bästa dag. En av dem, i alla fall.
Men jag är ganska glad i alla fall, och nu ska jag nog ladda upp bilderna på bilddagboken om jag hinner. http://pusslaren.bilddagboken.se/
PUSSEL! Hoppas det är fler än jag som har njutit av det underbara höstvädret idag <3<3
Redan på Svalvägen tog det stopp, och det skulle ni förstå om ni såg det själva, för där står en jättestor lönn vars blad just nu skiftar i allt från grönt till mörkrött, och med den klarblå himlen bakom utgör det en syn som är i stort sett omöjlig för mig att bortse från, i synnerhet med en kamera liggande i fickan som väntar på att få kompensera för den klena uppmärksamhet den fått den senaste veckan. Sagt och gjort, och sådär fortsatte det när jag kom ner på cykelbanan mot Lidingöbron också. Jag vet inte riktigt hur det fungerar men kameran är väl ungefär som min drog, och ibland blir det svårt att avgöra hur mycket man tål. Vet inte riktigt om jag fick en överdos i morse... Det är i varje fall värt nästan vad som helst för att få leva någon enstaka gång, och det var vad jag gjorde under morgonen. Fördelen med att cykla till skolan, förutom att man får fota i naturen hur mycket man vill förstås, är att man är ganska ensam på vägarna (i alla fall nu i oktober), och det är ingen som ser att man gråter av vinden. Och jag tycker det är så underbart ^^
På Lidingöbron brukar det alltid stå gubbar och fiska, jag vet inte vad fisken heter men männen har ofta flera spön och på varje lina är det dessutom flera krokar. Och jag tycker egentligen inte om att man plågar djur men precis när jag cyklade förbi så fick en gammal man upp tre fiskar på samma spö, och glädjen i hans ansiktsuttryck och de silverfärgade fiskarna som glittrade i morgonsolen gjorde en verkligen sugen på att pausa tiden en stund och ta fram kameran igen... Tyvärr står det inte i min makt att göra såna saker.
Jag hade tänkt ut fina fraser på tyska som jag skulle använda till mitt försvar när jag kom för sent till tyskaprovet, men på något magiskt sätt lyckades jag ändå anlända skolan i tid, och kom upp till lektionssalen precis när Catrin öppnade. Och då var det ändå fem minuter kvar... Gissa om jag var nöjd. Provet var busenkelt, det bestod av en hörförståelse, en läsförståelse och lite skrivning. Att skriva på tyska tycker jag är jätteroligt, så när alla hade gått satt jag kvar där och skrev om segling och hur otroligt härligt jag tycker att det är, tills jag insåg att Catrin kanske var intresserad av att komma därifrån... Efter det var jag überlycklig hela dagen, ganska imponerande efter ett prov liksom, och det säger en del om hur underbar vår lärare är också.
Dagen flöt på och vi hade lunch, liv och studier och kemi. På kemin hade vi den andra gruppens kemilärare, och hon var rätt så bra men lyckades alltid krångla till det lite extra. I stället för att göra på ett enkelt sätt skulle hon försvåra det hela jättemycket, och sånt känns ju lite onödigt. Men vi var glada i alla fall för biologin var inställd så alla fick sluta 1 ½ timme tidigare än annars, vilket är anledningen till att jag hinner sitta här och blogga innan innebandyn.
Jag trampade hemåt i höstsolen och knarkade lite kamera på hemvägen också. När jag cyklade över Lidingöbron stod det en annan man på nästan samma ställe som den andra gjort, och han fiskade också. På asfalten låg det en liten fisk och sprattlade i solskenet, och människan vägrade göra något åt det! Jag skulle haft en hink med vatten med mig eller dödat fisken direkt, men inte fan låter man den ligga och dö på marken bara! Åh, där rök min lyckliga dag. I stället för att känna att allt är vackert och fint, tänkte jag att allt är vackert och sorgligt. Och att vi kommer dö till ljudet av änglatårar... Jag hatar den människan som förstörde vad som kunde blivit kanske årets bästa dag. En av dem, i alla fall.
Men jag är ganska glad i alla fall, och nu ska jag nog ladda upp bilderna på bilddagboken om jag hinner. http://pusslaren.bilddagboken.se/
PUSSEL! Hoppas det är fler än jag som har njutit av det underbara höstvädret idag <3<3
Gul himmel
Måste bara säga det,
Om någon annan Lidingöbo råkade titta upp mot himlen igår runt 5-6 på eftermiddagen så kunde den personen se att det då låg som ett tak av moln över centrum och runtom. Och när solen gick ner borta i stan så blev hela molntäcket belyst underifrån och bildade ett gult tak över ön. Det blev mycket ljusare då, och var väldigt mysigt! Jag har tyvärr ingen bild eftersom jag fortfarande inte hade kameran då.
Om någon annan Lidingöbo råkade titta upp mot himlen igår runt 5-6 på eftermiddagen så kunde den personen se att det då låg som ett tak av moln över centrum och runtom. Och när solen gick ner borta i stan så blev hela molntäcket belyst underifrån och bildade ett gult tak över ön. Det blev mycket ljusare då, och var väldigt mysigt! Jag har tyvärr ingen bild eftersom jag fortfarande inte hade kameran då.
03 oktober 2007
Födelsedagskväll
Hallå.
Jag har fått massa fina presenter, och för en stund sen kom Lisas pappa Ragnar förbi med en present från henne! Ahh, va glad jag blev, jag stod och hoppade på golvet av lycka ^^ Fick världens finaste kort och en t-shirt som det stod CALIFORNIA på, superbäst!! Om du skulle råka läsa det här Lisa så:
Jag har fått massa fina presenter, och för en stund sen kom Lisas pappa Ragnar förbi med en present från henne! Ahh, va glad jag blev, jag stod och hoppade på golvet av lycka ^^ Fick världens finaste kort och en t-shirt som det stod CALIFORNIA på, superbäst!! Om du skulle råka läsa det här Lisa så:
TACK SÅ JÄTTEMYCKET, JAG ÄLSKAR DIG MEST!!
Helt underbart. Nu har vi ätit cholkadtårta och Jocke med mamma och pappa har gått hem så det är bara mormor och morfar kvar nu. Jag är lycklig! :D
PUSSEL från femtonåringen ;D <3<3
Skolblogg, Malin är 15 =D
Tjooo!
Sitter i skolan och glassar, har håltimme på svenskan, lunch och sen håltimme på engelskan så nånting måste man ju hitta på för att fördriva tiden! Har visserligen en del plugg att göra också, så sysslolös ska jag väl inte behöva vara...
Idag är det min födelsedag! :D Imorse klockan sex kom familjen in med presenter, det var jättegulligt ^^ Jag har fått en armbandsklocka och örhängen, en hårborste, rakhyvel och en ELLE-tidning, och kanske något mer som jag inte kommer på just nu. Sen fick jag varm o'boy och rostade mackor till frukost av min härliga familj =) Mysimys! Sen glassade jag till skolan och kom för sent till historialektionen (pinsamt läge alltså! Satt i cafeterian med Stephan [ie] och några till och lekte), och där sjöng hela klassen för mig och jag fick en chokladmuffin från Seven med PEZ-godisar nerpressade i xD Helt underbart!
Woho, jag är extremt hungrig och till lunch blir det nån tysk korv eftersom det är tysklands nationaldag idag. Och dessutom luktar det kladdkaka i hela skolbyggnaden, gissa om man känner sig ihjälsvulten eller?! Nu är klockan i och för sig fyra minuter över 11 så maten har nog öppnat. CIAO!
Sitter i skolan och glassar, har håltimme på svenskan, lunch och sen håltimme på engelskan så nånting måste man ju hitta på för att fördriva tiden! Har visserligen en del plugg att göra också, så sysslolös ska jag väl inte behöva vara...
Idag är det min födelsedag! :D Imorse klockan sex kom familjen in med presenter, det var jättegulligt ^^ Jag har fått en armbandsklocka och örhängen, en hårborste, rakhyvel och en ELLE-tidning, och kanske något mer som jag inte kommer på just nu. Sen fick jag varm o'boy och rostade mackor till frukost av min härliga familj =) Mysimys! Sen glassade jag till skolan och kom för sent till historialektionen (pinsamt läge alltså! Satt i cafeterian med Stephan [ie] och några till och lekte), och där sjöng hela klassen för mig och jag fick en chokladmuffin från Seven med PEZ-godisar nerpressade i xD Helt underbart!
Woho, jag är extremt hungrig och till lunch blir det nån tysk korv eftersom det är tysklands nationaldag idag. Och dessutom luktar det kladdkaka i hela skolbyggnaden, gissa om man känner sig ihjälsvulten eller?! Nu är klockan i och för sig fyra minuter över 11 så maten har nog öppnat. CIAO!
02 oktober 2007
Tisdag
Halloj,
gud vad gärna jag skulle skriva arton långa blogginlägg med allt från dagsbeskrivningar, klagomål & gnäll, lyckofaktorer och poesi, men jag hinner inte! Nu har jag pluggat engelska och tänkte fortsätta med det imorgon på lektionen då läraren är "kompledig"... Förlåt, men jag är grovt stressad. Far vill ha datorn. Imorgon fyller jag år!! :D Puss.
gud vad gärna jag skulle skriva arton långa blogginlägg med allt från dagsbeskrivningar, klagomål & gnäll, lyckofaktorer och poesi, men jag hinner inte! Nu har jag pluggat engelska och tänkte fortsätta med det imorgon på lektionen då läraren är "kompledig"... Förlåt, men jag är grovt stressad. Far vill ha datorn. Imorgon fyller jag år!! :D Puss.
01 oktober 2007
Min månad är här igen...
..
Oktober, och jag håller
din hand för hårt
..
har du några goda råd,
innan klockan byter år...?
..
..
..
Måndag 1 oktober
WOHO!
Biologin idag gick åt helvete, ifall ni undrade. På datakunskapen fick datorerna ryck och vägrade koppa upp till citrixservern, det kändes ganska bra till en början, "nej men oj så synd, blev det ingen datakunskap idag?" *gråta*. Tyvärr blev det inte riktigt så lyckligt, och till slut hade alla datorer lyckats starta Word och Exel utom min. Jag kände mig så extremt grovt blåst :( Kaj kom men lyckades inte rädda situationen, och det som inte Kaj kan fixa är omöjligt, typ. Men det löser sig :D Tyskaframträdandet gick i alla fall bättre, mitt i mitt föredrag om Kanu-Polo blev det strömavbrott och det hela blev plötsligt mycket mer gemütlich xD
När jag kom hem var jag riktigt jävla trött, hade typ somnat 20 gånger sammanlagt på kemin och sen på bussen hem, så jag la mig på sängen och halvsov en halvtimme. Efter det har jag varit nere i hamnen och mastat av Avanti hela kvällen, och sen käkat thaimat med mor och far och sett på Simpsons med bror. Nu borde jag plugga men gör helt uppenbart inte det, jag är väl för trött och lat eller något. Äsch, sån skit kan man göra imorgon, bortsett från att jag just fått ett exklusivt erbjudande att komma till Skärsätragården och bli firad imorgon kväll (eller okej, födelsedagsfirandet var min egen idé men ändå)... Får väl se hur det blir. Tror jag ska fixa lite engelska nu ^^ (FUCK, vi har engelska uppsats imorgon. Och jag kan seriöst inte prata engelska!! Allt jag vill säga blir på tyska, jag är så jävla misslyckad.)
Tjoho, ha det bra folk. Ojsan, känner att det här blev ett grymt värt första inlägg på den nya månaden. Inte. PUSSEL
Biologin idag gick åt helvete, ifall ni undrade. På datakunskapen fick datorerna ryck och vägrade koppa upp till citrixservern, det kändes ganska bra till en början, "nej men oj så synd, blev det ingen datakunskap idag?" *gråta*. Tyvärr blev det inte riktigt så lyckligt, och till slut hade alla datorer lyckats starta Word och Exel utom min. Jag kände mig så extremt grovt blåst :( Kaj kom men lyckades inte rädda situationen, och det som inte Kaj kan fixa är omöjligt, typ. Men det löser sig :D Tyskaframträdandet gick i alla fall bättre, mitt i mitt föredrag om Kanu-Polo blev det strömavbrott och det hela blev plötsligt mycket mer gemütlich xD
När jag kom hem var jag riktigt jävla trött, hade typ somnat 20 gånger sammanlagt på kemin och sen på bussen hem, så jag la mig på sängen och halvsov en halvtimme. Efter det har jag varit nere i hamnen och mastat av Avanti hela kvällen, och sen käkat thaimat med mor och far och sett på Simpsons med bror. Nu borde jag plugga men gör helt uppenbart inte det, jag är väl för trött och lat eller något. Äsch, sån skit kan man göra imorgon, bortsett från att jag just fått ett exklusivt erbjudande att komma till Skärsätragården och bli firad imorgon kväll (eller okej, födelsedagsfirandet var min egen idé men ändå)... Får väl se hur det blir. Tror jag ska fixa lite engelska nu ^^ (FUCK, vi har engelska uppsats imorgon. Och jag kan seriöst inte prata engelska!! Allt jag vill säga blir på tyska, jag är så jävla misslyckad.)
Tjoho, ha det bra folk. Ojsan, känner att det här blev ett grymt värt första inlägg på den nya månaden. Inte. PUSSEL
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)