Idag hade jag matte 08:45, sådär lagom spännande. Efter det skulle vi haft engelska, men eftersom engelskläraren var sjuk så fick vi bara våra böcker och fick gå direkt. Efter det skulle det varit biologi men eftersom Monika är sjuk så gick vi och sov en stund i dramasalen på saccosäckarna, det var mysigt. Mentormötet innan lunch uteblev det med eftersom Catrin skulle på någon kurs, vilket resulterade i att vi hade rast från 09:35 till 13:40. Fyra timmar alltså, som efter ett misslyckat försök att äta skolmaten (idag var det verkligen oätbart) spenderades först på donken och sen uppe i Observatorielunden. Först var vi jag, Linnea och Paula, och sen kom Karin också. Vi tog oss upp för den branta grässlänten mot observatorielunden, däruppe klättrade vi i ett fint träd som var perfekt att sitta i, och efter det tog vi lite porriga bilder med oss och en kentaurstaty som stod på muren där. När vi var tvungna att gå tillbaka till skolan igen hasade vi ned för en minst lika brant grässlänt som vi gått upp för, och den sysslans följder kan bäst beskrivas med orden Gräs - ain't no more, sedan vi rivit upp allt gräs som fanns i backen, kändes det som. Det hoppade kaniner där :D
Så kom vi tillbaka och hade historialektion (med vår lärare som liknar Peter Griffin otroligt mycket!) som borde tillbringats under största tystnad och koncentration, vilket den tyvärr inte gjorde. Jag skrev faktiskt lite grann om någon emperor i Romarriket, men det var mest Linnea och (för)Klara(!) som gjorde det åt mig. Jag hade extremt ont i huvudet och förmodligen var det ganska många faktorer som spelade in där. Bland annat hade jag druckit för lite, ätit för lite riktig mat, ätit alldeles för mycket socker och dessutom tillbringat tio minuter med att dunka huvudet i Linneas överarm i vild förtjusning över hur trevligt det kändes när det studsade tillbaka igen... När Adam kastade pil med en stiftpenna över hela klassrummet lyckades den studsa bort till mig, och medan Jonas kastade sig fram för att få tag i den ålade jag mig ner så jag låg som på rygg på stolen, för att nå pennan med foten. Vilket jag nästan lyckades med, innan Jonas slog bort den så den hamnade under mig. Det hela slutade med att Jonas snodde åt sig pennan mitt framför näsan på mig, och jag satt på golvet och grät av skratt. Det var nog första gången jag fått en tillsägning av de annars så toleranta och vänliga lärarna på skolan... Jag förstår Stephen. Hoppas han förstår mig också ^^
Jag cyklade hem och gick ut med hunden, hälsade på Jo som ska åka till landet och ringde på hos Cicci där ingen var hemma. Nu sitter jag vid datorn (?!) och väntar på att familjen ska komma hem så vi kan åka till mormor och morfar. Bajs på att vara på middag just ikväll - Jag vill gå till Erik med barnen juh!! Sorg på det. Ha det fint =P Puss!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar