07 juni 2008

~

Tomma ord under bilresan hem.



Med pannan mot bilrutan
Gråter jag i solnedgången
Inte för att jag är ledsen
Men för att jag har all anledning att le
Och ändå inte gör det.

Gnistrande ögonfransar och en sömnig sol
bakom skymningsblåa moln

Gestikulerande, stumt mimande familjemedlemmar
Med inget att säga
Inget att ge
Rörelser i ögonvrån

Neonljus gatlyktor
Sommarljummen asfalt
En båt som tuffar förbi
Kvällens sista fria fall
Stockholms sista fria själ
Inlåst
Fastnaglad
I frigolit

(Ingen ingen ingen ingen hör)

Vid Slussen,
skippar bussen
Fixar skjutsen
och saknar pussen
Som betydde allt för ingen alls

'Ingen älskar mig'
Jag är ingen.




Godnatt ♥

Inga kommentarer: