18 september 2007

Kärlek kramas älska himmel

Tisdag. (rubriken kommer från något som är skrivet på Lidingösidans brofäste)

Imorse hade jag fet sovmorgon för sista gången fram till december (varje tisdag kommande veckor har jag prov eller uppsatsskrivning), och började kvart i elva. Gick upp halv 9 och åt frukost med bror, som har varit ledig hela dagen idag och igår - orättvisa - damp på det - , och sen var jag ute med ninen en kortis.

Bara känner för att klaga lite, eftersom det är ungefär vad jag gör 90 % av mitt liv:
När jag cyklar till skolan kommer jag upp bakom KTH, över Valhallavägen, till höger i rondellen så jag kommer ut på Birger Jarlsgatan. Och det är seriöst självmord! Därifrån och fram till Norrtullsgatan känner man sig mer som en "självmördare" (eller "självmordsförsökare"?) än någon annan gång... (Måste bara beskriva helvetet eftersom ni är så obeskrivligt intresserade.)
Alltså: Birger Jarlsgatan och Sveavägen går parallellt med varandra. Surbrunnsgatan som korsar båda två är bitvis enkelriktad, åt motsatta hållet mot vad jag kör till skolan. I andra körriktningen finns då en cykelbana som också är enkelriktad, som jag cyklar på. Men i helvete heller att man ska komma helskinnad därifrån! Det första hindret i denna livsfarliga hinderbana är en stor fet lastbil som funnit det lämpligt att parkera precis på cykelbanan, så att man när man ska förbi står i valet och kvalet huruvida man ska köra rätt in i bilarna som kör åt andra hållet, eller bli mosad under en 10 tons-lastbil. Efter ett tag blir vägen sedan dubbelriktad, och bredden som är menad att räcka till två körfält tas upp av 1) byggpallar staplade invid trottoaren på ena sidan, 2) parkerade bilar på båda sidor, 3) ibland bilar som är parkerade utanför den innersta raden (hör dock till ovanligheterna). Det och det faktum att det om man kör lite långsammare än hastighetsbegränsningen tillåter kommer upp bilar bakom en och tutar som dårar, ökar ju spänningen ytterligare. Sveavägen är trevlig att korsa, det känns ungefär som att vara ute och promenera på ett flygfält om ni har gjort det någon gång. Så för er som inte kände till det har jag nu redogjort för det äventyr jag genomgår varje morgon...

Just det, på Norrtullsgatan låg en totalmosad fågel på vägen, det var inte mys :( Jag tyckte synd om den.

Vi hade ESU och byggde klart vår stad som skulle fungera som ett ekosystem, det blev faktiskt jättefint :) Digga Globen, den blev grymt tuff. Ett enormt växthus med solceller på sidorna och glas högst upp... oslagbart, liksom.

Svenskan var lika skrämmande spännande som vanligt, vi snackade om att hänga folk i garderoben och jag citerade den fina skylten i Stockby,
Elljusspåret endast öppet för skidåkare när belysningen är tänd,
[där elljusspåren ledde hem till middagstiden, där alltind var modernt runt -77 <3<3]
och undrade lite stilla vad den texten egentligen syftar på, och vad som är syftet bakom meddelandet egentligen eftersom båda alternativen är synnerligen korkade.

Lunch - alla var överlyckliga - tills de kom fram och fick se vad som väntade de stackars svältande VRG-eleverna. Jasminris och en härlig sörja med fisk och något som såg ut som (men lyckligtvis, eller tyvärr kanske, inte visade sig vara) korv. Det mjuka brödet var givetvis slut, det kom inte ens som någon överraskning. Vi chillade runt några timmar, jag trampde till Frescati och där spelade vi fotboll med killarna tills idrottslektionen började. Den var grymt jobbig, massa intervallträning och pulstagning och grejer, men sånt är najs, jag gillar det.

Och det visade sig att det är en en tjej i min klass vars bästa kompis är tillsammans med mitt ex ^^ Det tycker jag är grymt kul, måste säga det till honom.

Just det, det måste jag säga, jag har flera gånger på väg till eller från skolan mött Robert, inget fel med det, men idag hade han sällskap med Danne! Fett läskigt, jag ser det som ett dåligt omen, hade hoppats på att vi skulle få slippa varandra efter att jag gått ut men icke...

Kom hem i alla fall och åt onyttigt mellis som alltid på tisdagar (- tisdagar ska bli min nya nationaldag! Fatta kul, nationaldag en gång i veckan liksom!). Jag tror både ni och jag ska vara glada över att jag inte gör som Jens Ganman i "Blod & död" - där skriver han nämligen upp exakt vad han äter varje dag på den där söderhavsön, och allting är godis och läsk. Riktigt så illa är det väl inte i mitt fall, men jag skulle få grymt dåligt självförtroende om jag fick se allt jag stoppade i mig uppskrivet på en lista ^^ Så jag gör inte det. Ingen flöjt idag eftersom lärarens man fyller 50 - just det, jag bad henne hälsa, hon har säkert glömt det, jag måste SMSa! xD - , ganska skönt tycker jag. Få andas lite, öhm plugga kanske, ni fattar - någon ledig kväll i veckan känns som ett mänskligt behov.

Jää! Vi ska äta korv med potatismos till middag ^^ Tänkte gå upp och hjälpa till med middagen.

PUSSELIPUSSEL!

Inga kommentarer: