Ett hundra överklasspoeter
Kan inte ge mig någonting
(Kent - Elit)
Det är tråkigt att försöka leva när man inte vet vad man vill, det är liksom svårare att bli nöjd då. Blir livet aldrig mer än såhär?
Imorse drömde jag att jag var döende och berättade det för alla, så att alla som hade nåt att säga skulle hinna göra det. Tänk er ett OPL;all med följande text: "Hej Lena! Jag tänkte bara berätta att jag är döende. Skulle du kunna skicka det här till alla är du snäll? Hälsningar Malin i N1a." Bra idé? :D Det måste vara det bästa egentligen, att få veta exakt när man kommer dö så man kan planera livet tills dess. Om jag skulle få veta att jag kommer dö inom två månader kommer jag ju göra allt för att utnyttja den tiden till roliga grejer, jag skulle skita i alla läxor och lägga ner nyttighetsprogrammet, bara njuta av den sista tiden och sluta oroa mig... Nu är det ju händelsevis inte så, och man kan inte precis leva varje dag som om man skulle dö imorgon. Jag vet att dom säger det men det funkar inte så...
Liljorna faller från ett fönster i Västerås inatt
Jag hör ditt skratt ♥
Innan jag dör vill jag ha varit i Västerås och fotat en flicka som sitter i ett fönster en sommarnatt med liljor i händerna. Det ska vara riktigt ljust lavendelblått ute, sådär som det är i sagorna, hon ska ha nattlinne på sig och tunna vita gardiner ska fladdra lite i fönstret. Blommorna är stora och ljusrosa, och några är precis färdigblommade, sådär så kronbladen faller av när man petar på dem. Och jag ska knarka kamera. Någon som är på? :( ♥
So you found
A better hiding place than on the ground ♥
Puss
1 kommentar:
KAMEWWAAAAAAAAAAAAAAAA T__T
Skicka en kommentar