Jag har just städat rummet och badrummet, snart ska jag till skolan för att fortsätta med projektarbetet och efter det ska jag städa hos Bästemor. Eftersom bandyn har slutat blir jag bara hemma ikväll, förmodligen med lite hemarbete till projektet. Låter det som ett spännande liv? Det är det inte, om någon trodde det.
Dessutom har jag blivit ombedd att släppa min enda lycka för någon annans skull, och även om jag så gärna gör allt för mina vänner så är jag ju Lilla Ego. Får man för första gången på många år känna sig uppskattad, är det lite svårt att utan vidare ge ifrån sig det till någon som kanske inte ens kommer tillbaka. Meningen med det här är väl inte att någon i hela världen ska förlåta mig, men kanske... Förstå. Den där ängeln ni pratade om, henne var jag bara för att ni inte hade någon annan och jag råkade dyka upp. Annars har jag ingenting med henne att göra, jag kan inte flyga (jag har försökt) och någon gloria har jag inte heller (den skulle inte få plats under cykelhjälmen, som jag behöver eftersom "änglavakt" inte existerar för mig).
Pussel [utan lock, med bitar från olika askar och ett dammsugarfreak som irrar runt och bidrar till pusslandet].
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar