Hittade en ljusgrå, jättelen sten på en hylla i mitt rum, och nu går jag runt och klappar mig själv på kinden med den. Som substitut för omtanke kanske, eller bara ett tidsfördriv [att dö för] - fint är det i vilket fall. Alla borde ha en egen len sten i fickan som sällskap när ensamheten tar över. Godnatt ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar