01 maj 2008

Död

Mitt sjunde inlägg på samma dag och jag har verkligen inget liv. Plugga biologi imorgon - är så sjukt cpstört jävla otaggad att det inte finns - visst är det kul att träffa Sarah och Fredrik, men att göra det under andra omständigheter vore onekligen att föredra. Jag kommer aldrig någonsin få MVG i vare sig biologi eller kemi. Så varför ens orka kämpa? Det är fan inte värt det. Och jag har fan inte på natur att göra.

Hur kan de prata om riktigt grova brottslingar, i klass med vår lille charmige österrikare, och påstå att det värsta straffet för sådana oförlåtliga handlingar skulle vara ett litet piller som man somnar av utan att vakna upp igen? Hur kan de föreställa sig att döden skulle vara det värsta som kan vänta en människa?

Jag är inte rädd för döden. 'Jag är livrädd för att leva och dödsrädd för att dö', javisst - för att jag får dåligt samvete av att lämna massa skit efter mig. Dante tyckte att helvetet var en stor tratt där man sorterades in i fack efter sina brott (F: "Du kommer hamna högre upp i tratten än alla andra<'3" ♥). Jag vägrar bara tro det. Jag lever ju hela tiden med "chicken exit" i bakfickan, redo att ta den vägen så fort det blir för jobbigt att leva, och det hänger ju på att det man flyr till är bättre än det man lämnar.

Jag tror att det finns ett himmelrike där man får melon och kärnfria vindruvor, och kan göra det man tycker om hela dagarna. Exakt hur man kvalificerar sig in där har jag visserligen inte riktigt tänkt ut än, men förmodligen lär jag inte klara det i alla fall... Oavsett så ska alternativet inte vara evig plåga. Inte för någon, inte ens för dem som har begått de allra värsta brott vi kan föreställa oss - det gör ju ingen nytta. Enda anledningarna att låta folk lida för sina brott är ju att de ska lära av det och bättra sig, och att andra ska avskräckas från att göra samma sak. Evigt lidande i någon jävla tratt fyller ingen av dessa funktioner och är därför totalt bortkastat.

Jag tror på förlåtelse. Kan man bli förlåten för att man blivit född? (Det var inte meningen) Kan man bli förlåten för att man tagit sitt liv? (Jag menar bara väl)

Jag vill bara höra att det är lugnt.




1 kommentar:

Anonym sa...

NO <3


and it should be watermelon...lol <3